I en färsk rapport från Vänsterpartiet, ”Fler lärare istället för vinster i skolan”, som publicerades igår i DN framgår att lärartätheten i Stockholms läns grundskolor är 10 procent lägre i friskolor än i kommunala skolor.

Tittar man på Järfälla så ser man att det är ungefär tre fler elever per lärare i friskolorna än i de kommunala skolorna. Man ser också att andelen högskoleutbildade lärare bara är 55 procent i Järfällas friskolor jämfört med ca 82 procent i Järfällas kommunala grundskolor. Ser man till hela länet så har friskolorna fler elever per lärare än de kommunala skolorna i 22 av länets 26 kommuner.

I Järfälla går drygt 13 procent av grundskoleeleverna i friskolor jämfört med drygt 21 procent i hela länet. Högst andel friskoleelever i länet har Täby med drygt 43 procent.

I flera av de kommuner, bland annat Värmdö, Nacka och Danderyd, med väsentligt fler elever per personal i de fristående skolorna i jämförelse med de kommunala återfinns skolor med riskkapitalbolag som huvudman, såsom Vittra och Kunskapsskolan. Det är företag som går med vinst, såsom bland annat Academedia som driver bland annat Pysslingen och Vittra och förra året gick med nästan 300 miljoner i vinst.  Både Vittra och Internationella Engelska skolan i Järfälla ägs av riskkapitalistbolag.

Eleverna får betala för företagens vinster. Elever i friskolor får mindre tid per barn med lärarna. Särskilt för elever som inte hänger med är detta allvarligt. Dessutom är lärarna inte lika välutbildade och kan inte ge samma stöd som i de kommunala skolorna som har fler högskoleutbildade lärare. Det får konsekvenser för kvalitén. Vänsterpartiet anser att vinstpengar inte ska få plockas ur skolan, allt ska användas till utbildning. Järfälla måste  tacka nej till nya fristående skolor som inte behövs så att resurserna kan användas på bästa sätt. Så får vi en skola man kan lita på.

Bilden: Internationella Engelska skolan i Jakobsberg

Hemsidan har intervjuat Annica Nilsson, vice ordförande i styrelsen för Vänsterpartiet Järfälla-

Hur länge har du varit intresserad av politik?  

– Jag fick politiken via nappflaskan. Min morfar har varit en politisk förebild för mig. Det som han berättade och förklarade har kommit att växa i betydelse för mig, då som begreppen solidaritet, rättvisa och klassklyftor. Jag kanske inte förstod riktigt som barn men ändå har jag haft en klar bild över vad de handlar om och hur viktiga de är. Feminism har också funnits kring mig när jag växte upp genom att min mamma var feminist.

Vad var det som fick dig intresserad?

– I mars 2008 kom jag i kontakt med Jenny Fjäll och Resurs, respekt för sjuka och utsatta i samhället, och under denna tid kämpade jag tillsammans med Resurs mot sjukförsäkringsreformen. Under denna tid så startades Välfärdsmanifestationen och jag har varit delaktig i den föreningen sedan de startade. Med mitt aktiva arbete kring sjukförsäkringen så började jag bli allt mer aktiv inom Vänsterpartiet, men vågade inte ta steget fullt ut att bli medlem förrän i valrörelsen 2010.

Tror du att du kan påverka samhället via politiken?

– Ja, jag tror också på att man som individ kan påverka politiken, det handlar om demokrati. Det går att förändra men ibland kan det ta tid, men mycket handlar om att inte ge upp.

Om du skulle räkna upp de tre viktigaste frågorna för dig, vilka skulle det bli?

– Ingen ska behöva känna sig utanför samhället eller behöva hamna utanför samhället men också att ingen ska behöva leva i en ekonomisk utsatthet.
– Feminism är en del av mig och jag har alltid levt efter att en kvinna ska klara sig själv och kunna stå på sina egna ben utan att behöva vara beroende av en man. Det som en man gör ska en kvinna också få kunna göra.
– Psykiatrin handlar om den nedmontering som skett i det tysta och gruppen som detta har drabbats har svårt att säga ifrån.

Vad är viktigast att driva för frågor i kommunen efter valet i höst?

– Att bygga en kommun för alla, oavsett bakgrund, samhällsklass, etnicitet, funktionshinder, läggning osv. Bostäder är en av huvudfrågorna, då att bygga för alla. Förskolan, och då se över den helt. Här finns det massor att göra, som att skapa en förskola för barnen och åt barnen. Se över grundskolan och gymnasieskolan. Alla har rätt till en bra utbildning och alla har rätt att få gå ut skolan med fullständiga betyg. Vi måste se över hur skolpengen används och då inte utifrån vad som är effektivast för kommunen, utan vad som är effektivast för våra barn och ungdomar. Vi måste satsa på att minska arbetslösheten i kommunen främst för våra ungdomar och vi behöver se över LSS.

Det går att bygga billiga lägenheter

Bostadssituationen i Sverige är på många håll akut. I Järfälla står över 5 000 personer i kö hos det kommunala fastighetsbolaget JHAB. Sedan 90-talets början har efterfrågan på bostäder varit högre än tillgången. Det har byggts för lite i hela landet sedan det statliga räntestödet respektive investeringsstödet försvann. Och kommunerna bryr sig inte om att sätta gränser för byggkostnaderna och hyrorna när de säljer mark. Det kan vara frestande för många kommuner att enbart få högsta möjliga pris för marken. Prispressen funkar inte så de stora byggbolagen kan bygga till närmast monopolpriser. Men det finns undantag.

Ett större hyresrättsprojekt i Halmstad visar att det går utmärkt att bygga goda bostäder med överkomliga hyror och höga arkitektoniska ambitioner. Kommunens fastighetsbolag sätter upp en i förväg fastställd produktionskostnad och den är utgångspunkten för de byggföretag som vill inkomma med anbud.

Ett annat undantag är Fastighetsbolaget Duvkullen som bygger nya hyreslägenheter mitt i centrala Linköping. Hyran för en nybyggd trea ligger på 5 100 kronor. ”Nyckeln är att lägga sig i precis allt och köpa material och hantverkstjänster direkt utan mellanhänder”, säger Jan Jonsson på Duvkullen.

Ännu billigare bygger Esterhouse i Göteborg. Hyran för en trea på 72 kvadratmeter är 5 000 kronor i månaden. Då ingår p-plats, tvättmaskin, torktumlare, uteförråd, värme och hushållsel. Företaget bygger marknära trähus i två våningar istället för höga hus i betong. ”Jag skulle gärna bygga fler billiga hyreslägenheter. Problemet är bara att vi småbyggare diskrimineras vid den kommunala marktilldelningen och av stelbent byråkrati i planprocessen. Fick vi konkurrera på lika villkor skulle bostadsbristen snart vara avskaffad och byggkonstnaderna i Sverige skulle sjunka markant”, menar Woyland Wallin på Esterhouse.

Strax intill Esterhouse hus bygger det kommunala Bostadsbolaget och Egnahemsbolaget lägenheter där hyran för en trea på 75 kvadrat blir 7.500 kronor. Företagen har inte någon egen produktionskapacitet och anlitar NCC och Skanska som entreprenörer.

”Med den konstruktionen är det inte konstigt att det blir dyrt. Egnahemsbolaget ska ha sin marginal och Skanska och NCC, som dominerar byggmarknaden för bostadsrätter och dessutom är stora privata fastighetsägare, har knappast någon anledning att hjälpa allmännyttan att bli prispressande. De är ju konkurrenter”, säger Juri Lutz, tidigare kanslichef på byggkostnadsdelegationen.

Vänsterpartiet Järfälla anser att Järfälla kommuns allianspolitiker  och JHAB borde ta sig en titt på exemplen i Halmstad, Linköping och Göteborg. Det är ingen naturlag att hyrorna och byggkostnaderna närmast skenar. Det GÅR uppenbarligen att bygga billigare, men då måste den politiska viljan finnas!

Källa: Dagens Arbete

Hemsidan presenterar den nya styrelsen för Vänsterpartiet Järfälla. Idag har turen kommit till Jamal Ardalan

Hur blev du politiskt intresserad?

–          Intresset för politiken växte naturligt i samband med folkrörelsen 1978-1979 i Iran. Den ledde aldrig till en revolution utan systemet ersatte bara  en diktaturstyrd regering med en ännu strängare diktaturstyrd regering. Då var jag student på gymnasiet och jag var en ung och oerfaren kille. Och politiken har följt mig hela vägen sedan dess och blivit en del av min vardag. Under min tillvaro både i Iran mitt gamla land och inte minst i Sverige mitt nuvarande land har jag lärt mig mycket om människans värde, samhällsfrågor, politik och det återstår mycket mer att lära mig.

Vilka frågor var viktiga då för dig?

–          Då var det alla frågor som rörde människans tillvaro som det fria ordet, yttrandefrihet, tryckfrihet, religjonfrihet etcetera,. helt enkelt de grundläggande rättigheter som varje individ måste ha.

Nu har alliansen styrt Sverige i snart åtta år. Hur tycker du att det har gått?

–          Det har inte gått så bra tycker jag. Sämre skolresultat, mindre resurser till sjuka och arbetslösa, sämre kvalitet på barnomsorgen och servicen till de gamla och       sämre kollektivtrafik. Alla försämringar på grund av att alliansen har lämnat dessa viktiga resurser till privata företag med hög vinst intresse.

Vilka frågor brinner du för idag

–          Frågor som barnomsorgen, skolan, jobben, välfärden och infrastrukturen.

Vad är det viktigaste som en ny regering borde ta tag i?

–          Att förstatliga sjukvåren, skolan, jobbet, och infrastrukturen.

Vad är viktigast att ändra på i Järfälla?

–          Det behöver byggas fler fritidsgårdar för ungdomar med kompetenta fritidsledare, mer lärare på skolorna och längre svenskundervisning för nyanlända tills de behärska svenska språket ordentligt.

“Bilen, biffen, bostaden” var en sammanfattning av de områden som vi måste skära ner på, för att temperaturökningen inte ska bli större och större. Koldioxidutsläppen måste ner. Det skrev forskarna Lars Ingelstam och Göran Bäckstrand för 30 år sedan. De föreslog köttransonering och energiransonering, mindre boendeytor samt förbud mot privatbilism. Det berättade Kerstin Österberg på Vänsterpartiet Järfällas miljönätverk i veckan. Men bara för några år sedan tog forskaren Christer Sanne i en rapport åt Naturvårdsverket upp stafettpinnen från Ingelstam/Bäckstrand: vi behöver ändra våra levnadsvanor för att få ned koldioxidutsläppen.

Och det finns faktiskt personer som har försökt ändra sina vanor så att deras utsläpp nästan gått ned till nästan 1 ton per person och år. Idag släpper vi ut i snitt nånstans mellan 7 och 10 ton/år. Den här familjen som Sanne refererar till gick från 7,3 ton till 1,7 ton på ett halvår. Det låter nästan osannolikt, men familjen som gjorde det fick lite hjälp på traven. De fick använda en elbil och bo i ett extremt klimatsmart hus. Den största minskningen gjordes på transporterna (framförallt genom att åka kollektivt). Maten stod för väldigt stora utsläpp i början (framför allt ox- och annat rött kött), men de halverades under den här tiden. Att komma ned till 3 tons utsläpp (som Christer Sanne har satt som mål till 2030) var tydligen inte särskilt svårt. Men de sista tonnen var jobbiga, “som att bo i ett klimatkloster”.

Sannes rapport “Hur vi kan leva hållbart 2030” skrevs 2012. Den går att ladda ned från Naturvårdsverkets hemsida, och även från Christer Sannes. Han skrev alltså rapporten på uppdrag av Naturvårdsverket, men i förordet skriver verket att “författaren svarar själv för rapportens innehåll, varför det inte kan åberopas som Naturvårdsverkets ståndpunkt”.

Vi har ju ett val. Antingen fortsätter vi som om ingenting har hänt och inget kommer att hända (”forskarna har fel om klimatförändringen”). Eller så börjar vi göra något åt problemet. Och temperaturökningen fortgår. Frågan är bara hur många grader den kommer att öka.Vad kan vi som individer göra och vad kan samhället göra – Järfälla, Sverige, EU och det globala samhället? Vänsterpartiet anser att det är ansvarslöst gentemot framtiden att inte inse och göra nåt åt problemen.

Som i Paris. När detta skrivs har Paris stad beslutat att bilism bara tillåts varannan dag i Paris redan från och med imorgon måndagen den 17 mars 2014 och dessutom att all kollektivtrafik är gratis under helgerna. Se mer på Aftonbladet på webben. Det här kommer att sätta fart både på diskussioner och utvecklingen inte bara i Europa utan över hela världen. Va? Ska man inte få fortsätta köra bil hur mycket man vill? Men???:(

Nästa gång miljönätverket träffas ska det handla om trafik/kollektivtrafik.