Beräkningar som gjorts utifrån ny SCB-statistik visar att företagens vinst på skattepengar för vård, skola och omsorg 2010 (senaste året som det finns statistik på), uppskattningsvis var 8,7 miljarder kronor. Det är en ökning med 7 procent jämfört med året innan.

Genom att företagen pressar kvalitet och personal kan de gå med en vinst som motsvarar tio procent av skattepengarna vi ger dem. Det är resurser som var tänkta att gå till välfärd och är lika mycket som lön och sociala avgifter för cirka 22 000 undersköterskor. Det är en helt orimlig ordning.

SCB:s rapport visar även att avkastningen på totalt insatt kapital för privata företag inom vård, skola och omsorg ligger på 15 procent, vilket kan jämföras med 8 procent för samtliga privata företag (exklusive finansiella företag).

– Det är guldfeber i välfärden idag. Enligt de nya siffrorna är avkastningen på insatt kapital nästan dubbelt så hög i de privata välfärdsföretagen som i näringslivet överlag. Därför köper företagen upp mer verksamhet för delar av vinsterna så att de kan tjäna ännu mer pengar i framtiden, säger Jonas Sjöstedt.

Men det duger inte att bara sucka djupt. Det leder inte till någon ändring. Men om vi blir många som reagerar tillsammans och politiskt, så kan vi påverka de politiska partierna och allmänheten.

Imorgon lördag den 15 mars kl 12 – 13 på gågatan i Jakobsberg samlar Vänsterpartiet Järfälla namnunderskrifter emot vinster i välfärden. Vi samlar också namnunderskrifter för att Järfälla kommun ska bygga fler hyresrätter, eftersom det står över 5 000 personer i kö för en hyresrätt i Järfälla medan den borgerliga majoriteten satsar på fler bostadsrätter.

Välkommen du med i namninsamlandet!

Hemsidan har intervjuat Monika Lafveskans som är ny ledamot i V Järfällas styrelse.

Du har blivit vald till sekreterare i   styrelsen. Har du varit aktiv länge i Vänsterpartiet?

I Vänsterpartiet bara knappt två år. Men jag har varit engagerad vänstermänniska  sen jag var 13-14 år. Jag har helt enkelt kämpat i andra fora än politiska partier. Och sekreterare har jag varit i många sammanhang. Kan det bero på att jag är gammal svensklärare?

Varför är du aktiv i V?

På grund av den politiska situationen med två mandatperioder av borgerligt vanstyre både i riket och kommunen.

Vad är viktiga politiska områden för dig?

Skolan är väldigt viktig för mig. Tre saker har gjort att den svenska skolan har hamnat på internationell jumboplats: Kommunaliseringen , det fria skolvalet och privatiseringen av skolan. Sverige är det enda land i världen förutom Chile där privata skolor kan behålla vinsten  (som den kommunala skolpengen hjälper till att skapa) och ge utdelning till ägarna, t ex internationella riskkapitalbolag.  I alla andra länder måste de privata skolornas ägare, om de får offentliga bidrag, investera vinsten i verksamheten.

Du är också aktiv i Vänsterpartiet Järfällas bostadsgrupp?

Ja, bostaden är en viktig fråga. I det ursprungliga svenska välfärdspaketet från 30-talet ingick den fulla sysselsättningen (=alla skulle ha arbete), dräglig lön, semester, vård, skola, omsorg – och ett acceptabelt boende! Därför var Sverige länge ett föregångsland, när det gällde en bra bostad åt alla. Därför byggdes nya hyresbostäder, därför startades kommunala  bostadsbolag, därför startade HSB, Hyresgästföreningen etc.

Den nuvarande landsomfattande bostadsbristen är också något som engagerar mig. Den politiska viljan att åtgärda bostadsbristen för alla är obefintlig. Frågan är om sossarna kommer att ta sitt ansvar därvidlag om/när vänstern vinner valet – de har ju rötter i både HSB och Hyresgästföreningen  och har ju svävat på målet när det gäller vinster inom andra delar av välfärden. Men kanske kan V sätta press på dem i statlig eller kommunal regeringsställning.

Skattemässigt  har hyresrätten blivit styvmoderligt behandlad länge. Fastighetsbolagen betalar högre skatt än villa- och bostadsrättsägare. Och vem betalar det? Jo, hyresgästerna – de är ju faktiskt deras enda inkomstkälla! Om ett byggbolag bygger hyresrätter tjänar de mycket mindre än på bostadsrätter – naturligtvis bygger de inga hyreshus. Och om de bygger dem, blir hyran så hög, att bara välbeställda kan hyra dem.

De kommunala bostadsbolagen, som skapades för att undvika privata vinstintressen i  boendet, har nu i många kommuner – bl a Järfälla – utvecklats till ekonomiska mjölkkor, som fyller  hål i den kommunala budgeten. Kommunerna har tagit  ut miljarder i vinst från sina kommunala bostadsbolag; Järfälla är en sådan kommun. Ovanpå detta är den statliga skatten numera så konstruerad, att staten bidrar med 14 miljoner till det ägda boendet och 0 kr till dem som bor i hyreshus. Fy fan, säger jag!

Det är viktigt att opinionsbilda för fler hyresrätter, när över 5 000 personer står i kön!

Du sitter också i Utbildningsnämnden för V i Järfälla. Vilka frågor behandlas i nämnden och vad gör ni på mötena?

Väldigt mycket ekonomiska frågor. Gymnasieskolorna har ju gått med förlust de senaste åren, ackumulerat i år till 30 miljoner. Men den nuvarande politiska majoriteten ser ju inte något samband mellan gymnasieskolans dåliga ekonomi och den politik som förs och till exempel det vikande elevunderlaget. Om man vill diskutera orsakerna till det senare, får man bara svaret: – Ja, vi har ju fritt val; de har väl valt en annan skola.

Du och ett tiotal andra vänsterpartister var ute på gågatan i lördags på internationella kvinnodagen och delade bland annat ut 200 nejlikor. Vad fick ni för reaktioner?

Jag delade ut flygblad – blommorna var slut när jag kom. När man bara sträckte ut handen för att dela ut papperet, fick man ofta negativa reaktioner, men när jag kom på att med hög lärarinneröst säga ”Internationella kvinnodagen – ska du fira den?” blev det helt annorlunda. De flesta kvinnor blev positiva och tyckte att något absolut måste göras för att ändra nuvarande status  i  kvinnofrågan!.

Bilder: Överst Monika Lafveskans, därunder Arja Herranen med nejlikor på 8 mars

Genom kvällens beslut i Järfälla kommunstyrelse tar planerna på ett kunskapshus centralt vid entrén till nya Barkarbystaden nu ett steg framåt.

Beslutet innebär att en förfrågan nu går ut till fastighetsutvecklare och andra aktörer om att komma med förslag på hur detta hus, Barkarby college, kan bli verklighet. Beslutet välkomnas av Vänsterpartiet. En förutsättning är dock att ett samarbete etableras med en högskola. Det är viktigt att kommunens egna ansträngningar för att knyta högre utbildningar till huset fortsätter.

I ett växande Järfälla som nu också får en tunnelbaneförbindelse med Stockholm måste de kommunala utbildningarna, grundskola, gymnasium, yrkesutbildningar ges bättre förutsättningar för att utvecklas. I och med Barkarby college skapas ett centrum för  kunskap och kultur med  naturvetenskaplig inriktning. Nya spännande lärmiljöer kan kan skapas.

En viktig del i huset är högskoleanknytningen. Nu kan såväl kvalificerade yrkesutbildningar som högskola ges plats och på så sätt tillsammans med företag inom miljö, teknik och naturvetenskap skapa kreativa miljöer där samverkan är i fokus.

Huset är också en viktig del i Järfällas kulturliv. Där skall finna bibliotek, kafé, samlingssalar och scen för större arrangemang. I vår vision kommer Järfällaborna här  kunna njuta av Järfälla symfonikerna för att nästa kväll gå på konsert med Timbuktu.

Det är nu viktigt att forma en helhetstruktur för Järfällas gymnasieskolor. I den ingår Barkarby college med naturvetenskaplig inriktning och nära högskoleanknytning och Mälargymnasiet (före detta Jakobsbergsskolan) i Jakobsberg där humaniora och estetisk inriktning utvecklas. På så sätt kan såväl ungdomar boende i Järfälla som i hela regionen erbjudas ett varierat utbud av utbildningar med hög kvalitet, såväl teoretiska som praktiskt inriktade gymnasieutbildningar.

–          Ett villkor för Vänsterpartiet är att kommunen lyckas etablera ett samarbete med högskolevärlden. Blir det av så kan detta bli en väldigt lyckad utbildningssatsning och som Vänsterpartiet har varit en viktig del i, säger Bo Leinerdal, V:s representant i kommunstyrelsen.

Bilden: Bo Leinerdal

Hemsidan har intervjuat Göran Hillman, Vänsterpartiets representant i Järfällas Kulturnämnd.

 Hur ser situationen ut med skolbibliotek i Järfälla?

– Det finns ingen sammanställning eller kartläggning av hur situationen ser ut i Järfälla. 

Ska det finnas skolbibliotek på varje skola?

– Lagen säger att skolbibliotek ska finnas i varje kommun, både kommunala skolor och fristående. Några friskolor har försökt sig på den tolkningen att nu när så mycket finns digitalt så behövs ingen lokal eller fast bibliotek, men det har avvisats av Skolverket.

Skolverket säger också att “Det är skolans huvudman som avgör hur elevernas tillgång till skolbibliotek ska lösas”. Vidare sägs “Det räcker inte att skolan och eleverna vid behov besöker till exempel ett folkbibliotek i samma kommun” Det stödjer min tolkning att kommunen måste fastställa en norm, det kan inte avgöras av varje rektor.

Är det rätt enligt lagen att elever kan gå till en annan skola för att besöka biblioteket där

– Nej, det är inte acceptabelt att eleverna ska gå till annan skola för att få tillgång till skolbibliotek. Bibliotek ska vara en resurs i den dagliga verksamheten i klassen för att hitta information, material samt inte minst stimulera till läsning och förbättra läsförmågan. En fackutbildad bibliotekarie behövs också för att lära eleverna att hitta, sålla, kritiskt granska i hela informationsflödet som svämmar över alla bredder.

Vad bör kommunen göra?

– Vi anser att kommunen ska fastställa en miniminorm för varje skolas bibliotek (som gärna får överskridas). Det ska finnas utbildad bibliotekarie, lokalerna ska vara öppna när skolan är öppen. En norm  om hur mediabeståndet ska se ut: det ska vara relevant för de elever som finns på skolan, ska vara aktuellt och främja lusten till läsande. Även tillgång till datorer, uppkoppling till internet och till viktiga databaser.

Bilden: Göran Hillman

LO presenterade i veckan sin nya jämställdhetsbarometer ”Tid, makt och pengar” lagom inför internationella kvinnodagen imorgon.  Rapporten visar på stora skillnader i arbetslivet mellan män och kvinnor men också mellan arbetaryrken och tjänstemannayrken.

25 procent av kvinnorna i arbetaryrken har tidsbegränsade anställningar, att jämföra med 15 procent av män i arbetaryrken och knappt 10 procent bland män i tjänstemannayrken. En anställningsform som ökar för varje år är behovsanställningarna, det vill säga man blir inringd när arbetsgivaren vill.

Cirka 150 000 personer i LO-yrken har delade turer, alltså i flera arbetspass under dagen med obetalda pauser emellan.

När det gäller deltidsarbete så har ca 55 procent av arbetarkvinnorna det, till största delen på grund av att det saknas heltidstjänster. För kvinnliga tjänstemän är siffran drygt 30 procent och bland män i tjänstemannayrken 10 procent.

Att ha en tidsbegränsad eller deltidsanställning försvårar möjligheten till inflytande och kontroll över arbetssituationen, skriver LO. Kvinnor i arbetaryrken har också sämst hälsostatus. Kvinnor i arbetaryrken skattar i minst utsträckning sitt hälsotillstånd som gott. De har också större besvär av ängslan, oro och ångest samt sömnbesvär än övriga grupper.

I faktisk medellön skiljer det stort varje månad. Arbetarkvinnor tjänar i snitt 17 000 kr att jämföra med manliga tjänstemän som tjänar 37 000 kr, alltså en skillnad på hela 20 000 kr i månaden. Varje månad. Manliga arbetare tjänar i snitt 23 000 kr  medan kvinnliga tjänstemän tjänar i snitt 27 000 kr.

Under ett helt arbetsliv tjänar män enligt LO i snitt 3,6 miljoner mer än kvinnor, vilket påverkar pensionen kraftigt.  Risken är stor att allt fler deltidsanställda kvinnor, trots att de arbetat hela livet, bara får garantipension!

I rapporten föreslås bland annat att två år som visstidsanställd hos samma arbetsgivare ska innebära rätt till heltid. Över huvudtaget måste arbetslivet bli mer närvarande i jämställdhetsdebatten, skriver LO. Ett av problemen inom offentliga sektorn är underbemanningen. LO vill att staten anslår permanent 30 extra miljarder för att öka bemanningen där.

Men också bland tjänstemännen missgynnas kvinnor. Nyanställda civilingenjörer får till exempel sämre ingångslöner om de är kvinnor. SACO skriver i en rapport att löneskillnaderna i livslön mellan manliga och kvinnliga akademiker efter skatt är hela 2,6 miljoner kronor.

Till detta kommer orättvisorna i fördelning av tid för matinköp, hemarbete, planering,föräldraledighet med mera som gäller många kvinnor oavsett utbildning.

……………………

Bor du i Järfälla? Ge ditt stöd till kvinnokampen generellt och till kvinnodagen genom att träffa Vänsterpartiet Järfällas representanter på gågatan i Jakobsberg mellan kl 12.15 och 14.00 imorgon den 8 mars! De 200 första får varsin nejlika!

Bilden: träffa Vänsterpartiet Järfällas styrelse imorgon!