I Järfälla tidning i månadsskiftet april-maj kunde vi läsa hur Järfällas kommundirektör beordrar övermålning av en väggmålning på biblioteket i Jakobsberg. Den provisoriska byggväggen inne på Jakobsbergs bibliotek försågs med en graffitimålning som skulle inspirera barn och ungdomar till att fortsätta att täcka väggen med bilder. Väggen målades över på order, enligt Järfälla tidning, av kommundirektören. ”Vi har inget uppdrag att sätta upp en sådan vägg och vi har en policy mot klotter, den gäller överallt” är kommundirektörens motivering.

Att censurera konstnärliga uttryck är förkastligt och oacceptabelt, särskilt om det sker inom den nämnd som hanterar kultur- och demokratifrågor. Här om någonsin ska yttrandefriheten vara i högsätet om det inte förekommer olagliga uttryck. När graffitimåleri betraktas som klotter bygger det på stor okunnighet. Klotter är skadegörelse på husväggar och ytor i den offentliga miljön. Graffitimåleri en konstform, i konstvärlden fullt accepterad och som ställs ut och som målas på ytor som upplåts för detta måleri.

Nu har Järfälla kommun en vidsträckt delegering där chefer på olika nivåer har att styra och bestämma över sin verksamhet och sina lokalers utseende inom ramar och i Järfälla har vi som princip att lita på våra tjänstemän. I det här fallet har chefen för Jakobsbergs bibliotek beslutat om detta initiativ som skulle pågå någon månad. På en gång kreativt och egentligen helt okontroversiellt. Samtidigt pågick i Konsthallen intill en konstutställning med inslag av graffitikonst, onekligen en paradoxal ironi.

Sedan kulturnämnden inrättades för 50 år sedan har aldrig övergripande organ i kommunen ingripit mot verksamheten i nämndens regi och aldrig utövat censur, inte heller har något sådant förekommit inom nämnder eller förvaltningar.

Som ledamot i kultur-, demokrati- och fritidsnämnden lyfte jag detta märkliga förfarande på nämndens senaste sammanträde som en övrig fråga. Jag anser att beslutet om övermålning strider mot en av kultur-, demokrati- och fritidsnämndens viktigaste uppgifter – att försvara den konstnärliga friheten.

Jag föreslog att nämnden skulle uppdra åt förvaltningen att utarbeta en policy för väggmåleri och graffiti, dels för att skingra den djupa okunskap om vad graffiti är för något, dels för att liknande censuringrepp aldrig mer ska inträffa i Järfälla. Något modifierat blev detta också nämndens beslut.

Göran Hillman (V), ledamot i kultur-, demokrati- och fritidsnämnden

(Texten även införd som insändare i Järfälla tidning vecka 21, 2018)

Kommunstyrelsens sammanträde den 28 maj avslog Vänsterpartiets förslag om att kvinnojouren i Järfälla ska erhålla ett ökat föreningsbidrag för 2018 och att kommande budgetförhandlingar garantera kvinnojouren en långsiktig hållbar utveckling. Vänsterpartiet har genom åren drivit på för att förbättra villkoren för kvinnojouren. Under förra hösten uppmärksammades, genom #metoo-kampanjen, mäns våld och sexuella trakasserier mot kvinnor. Tusentals kvinnor delade med sig av sina erfarenheter av att utsättas för sexuella trakasserier, våld och övergrepp av män i sin närhet eller i det offentliga rummet. I dess spår har trycket  på den ideella kvinnojouren i Järfälla ökat.

Inför 2018 ansökte de om ett ökat ekonomiskt stöd från Järfälla kommun för att klara den ökade verksamheten. Svaret blev oförändrat stöd. Mot denna bakgrund tog vänsterpartiet initiativ för att kommunstyrelsen skulle gripa in och medge ett ökat stöd. Svaret från kommunstyrelsen blev att se över hur lokalbehovet kan täckas och att behovet av långsiktig finansiering av verksamheten ska beaktas i kommande budgetarbete.

Vänsterpartiet anser att det är allvarligt att Järfälla kommun samtliga partier inte lyssnar på kvinnojourens berättigade krav att redan under 2018 erhålla ett ökat stöd för sin verksamhet. De gör en stor samhällsinsats för att stödja och skydda utsatta kvinnor. De gör en stor mänsklig insats som dessutom spar pengar åt Järfälla kommun.

Vänsterpartiets Bo Leinerdal, ledamot i kommunstyrelsen, reserverade sig mot att densamma avslog Vänsterpartiets förslag som lyder:

Mot bakgrund av kvinnojourens utökade verksamhet föreslår undertecknad

1. att kvinnojouren i Järfälla erhåller ett ökat föreningsbidrag för 2018. Det kan finansieras genom att anvisa medel för volymökning och/eller genom att använda delar av det ökade anslaget till föreningsstöd som kommunfullmäktige beslutade i december.
2. Att i kommande budgetarbete garantera kvinnojouren en långsiktig hållbar utveckling för deras verksamhet genom ett flerekonomiskt ekonomiskt stöd.

Gazaremsan är ungefär lika stor som Järfälla och Upplandsbro tillsammans. Där bor närmare två miljoner människor under gettoliknande förhållanden i världens mest tättbefolkade område.  Israel styr och ser bland annat till att Gazaborna bara har el fyra timmar/dag och inte har tillgång till rent vatten. Gazabor som arbetar i Israel måste köa vid gränsen varje morgon och kväll, ibland i timmar, för att komma till och från jobbet.

Den 15 maj 1948 utropades staten Israel. Det var ett katastrofalt beslut utifrån palestiniernas perspektiv. Den stora katastrofen kallas Al-Nakbah och utgör samma folkliga trauma för palestinier som Förintelsen för israeler. Men Israel vill inte kännas vid Al-Nakbah, staten Israel vilar på fördrivningen av palestinierna från sitt hemland och förnekandet av palestiniernas rättigheter.

Den 14 maj gick många Gazapalestinier ut i en protestmarsch mot Israel som svarade med att prickskyttar sköt ihjäl 62 obeväpnade palestinier och skadade 3000 mestadels unga palestinier. Även dagen efter, på 70-årsdagen av Al Nakbah fortsatte protesterna.

Hemsidan bad Ammar Makboul, medlem i V Järfälla, att kommentera vad som hänt.

Det långsiktiga och självklara målet är att ockupationen upphör och att Israel inleder en uppgörelse med sitt kolonialistiska projekt.

Den palestinska myndighetens ekonomi bygger på bistånd till sjukhus, skolor, vägar mm. Biståndet kommer från andra länder, men för att de ska få bistånd får de inte opinionsbilda mot staten Israel.

Det palestinska ledarskapet är bakbundet av de avtal man skrivit på med Israel och kan inte agera som en befrielserörelse, säger Ammar. Men man måste bli tydligare om vad man vill.

Hur kan konflikten lösas?

Jag tror inte på en tvåstatslösning. Det måste gå att leva tillsammans i framtiden i en stat. Det finns trots allt en potential bland alla de människor även i Israel som står för lika rättigheter för alla.

Vad kan man då göra i Sverige för att bidra?

På kommunnivå kan man till exempel ställa krav vid offentlig upphandling som tar sin utgångspunkt i mänskliga rättigheter. Våra skattemedel ska inte gå till företag som bidrar till att finansiera och upprätthålla ockupationen. Sverige har ett nära militärt samarbete med Israel. Det kommer t ex ibland israeliska militärer till Sverige för att utbilda svenska armén. Sen köper Sverige en hel del vapendelar från Israel. Det är inte ok. Man kan arbeta för att Sverige avslutar det militära samarbetet med Israel. Man kan också ansluta sig till alla de internationella fredsorganisationer som ställer krav på att Israel ska ställas inför den internationella brottmålsdomstolen i Haag för krigsbrott. Vi kan också bli bättre på att utveckla våra relationer med de progressiva rörelser som finns på den palestinska sidan och lyssna in dem mer.

Hur ser framtiden ut?

På kort sikt har Israel ett otroligt flyt med USA:s stöd. Men på längre sikt kommer det att gå som i Sydafrika, Algeriet, alla afrikanska kolonier. Folk strävar efter friheten och den vinner alltid i längden. Och det handlar inte om detta kommer att ske, utan när. Palestina kommer att bli fritt, avslutar Ammar Makboul.

Sjukvården i Storstockholm är dyr och ojämlik. Borgarna i landstinget utsätter Stockholmsregionen för sina höga ambitioner att experimentera fram den privata marknaden. 40 procent av vården i Storstockholm är privatdriven.

Det berättade Håkan Jörnehed, landstingsråd för Vänsterpartiet, vid ett öppet möte om sjukvården förra veckan. Ett trettiotal personer hade samlats i Kallhäll, i nya Folkets Hus snygga stora sal för att lyssna och diskutera sjukvården i länet.

I Stockholmsregionen finns 2,3 miljoner människor, som delar mycket ojämlikt på vårdens resurser. Klyftorna är stora, år 2008 hade Östermalm och Botkyrka lika många vårdcentraler, sex stycken vardera. Nu finns 13 vårdcentraler på Östermalm, medan Botkyrka fortfarande bara sex, sa Håkan.

En viktig fråga gällde förstås Jakobsbergs sjukhus. Dess framtid är fortfarande oviss. Men enligt Bo Leinerdal, Vänsterpartiets gruppledare i Järfälla kommun, vill faktiskt inga politiker i kommunen sälja sjukhuset. Det var i alla fall vad företrädarna för samtliga partier i kommunfullmäktige svarade en åhörare som ställde den frågan under en politisk debatt nyligen, förklarade Bo Leinerdal.

Hotet om försäljning och rivning av vårt ”gamla” sjukhus finns dock fortfarande kvar. Men det GÅR att ha två sjukhus i Järfälla underströk Håkan och föreslog att nuvarande sjukhus kunde bli ett ”Geriatrikens Hus”. Det behövs ju knappas färre utan fler platser inom geriatriken inom en snar framtid.

Att få bort de privata företagen inom vården, trodde inte Håkan på. Det är inte möjligt. Men verksamheten ska inte styras av aktiebolagslagen; det är hälso- och sjukvårdslagen som gäller, underströk han.

Hur ska sjukhusens ”stabsläge” klaras, undrade någon i publiken. Omkring 600 vårdplatser är stängda framförallt på grund av sjuksköterskebristen. Stockholms län har Sveriges högsta landstingsskatt, men Vänsterpartiet vill ändå höja den skatten för att kunna satsa på sjuksköterskorna.  – De är jätteviktiga, sa Håkan. Vänsterpartiet lade fram ett alternativförslag till landstingsbudgeten för 2018 på en miljard kr åt Stockholm sjuksköterskor, undersköterskor och barnmorskor. Pengarna ska gå till högre löner, fler kollegor, hälsosammare schemaläggning. Och kortare arbetsdagar, sex timmars arbetsdag i förlossningsvården, på akutmottagningarna, och andra avdelningar där stressen är för hög och personalen sliter ut sig.

Järfällavänsterns egen kandidat till landstinget, Anna Bång, presenterade sig vid mötet. Hon är sjuksköterska och har jobbat inom vården i 50 år. Hon är klart emot vinster i välfärden. Sjukvården ska grunda sig på behov och inte på begär, sa hon. Jämlikheten är en mycket viktig fråga och hon är också mycket kritisk till privata sjukförsäkringar. – Vi ska inte ha ett A- och B-lag för patienterna, menade Anna Bång.

Anna är 73 år, sjuksköterska och Järfällabo sedan 1970. Numera pensionär, men arbetar lite. Hon har make, barn och barnbarn och bor i Viksjö.
Anna gillar vår kommun, med närhet till vatten och natur. Hon är Vänsterpartiet Järfällas åttonde namn på listan inför valet till kommunfullmäktige 2018.

VARFÖR ÄR DU VÄNSTERPARTIST?
Som barn såg jag det negativa med klasskillnader. Skillnaderna avtog under sjuttio – och åttiotalen,
men jag ser med förskräckelse, att de ökar nu. Som sjuksköterska inom psykiatri har jag kommit nära utsatthet och de olika möjligheter och sammanhang vi föds in i. Det gäller både i Järfälla och på jorden. När nu välfärdstjänster alltmer blir något vi ska köpa, som kunder, bidrar detta till alltmer ökande klasskillnader.