Skip to main content

Det 17/2 får kommunfullmäktige chansen att visa om de tar klimatkrisen på allvar

”Det saknas en enhetlig definition av vad det innebär att utlysa klimatnödläge och i dagsläget saknar kommunen resurser att leva upp till de förväntningar ett klimatnödläge kan medföra”.

Så inleds tjänstemännens svar till kommunstyrelsen på Vänsterpartiets motion om att utlysa klimatnödläge i Järfälla.

EU-parlamentet, Storbritannien, Lunds kommun och hundratals andra har utlyst klimatnödläge. Fler kommuner är på gång. Fridays For Future, Naturskyddsföreningen, Extinction Rebellion och många andra organisationer driver frågan som ett led i att erkänna situationen och agera kraftfullt.

Den borgerliga minoritetsstyret yrkade på att kommunstyrelsen skulle lämna motionen utan åtgärd, vilket också blev utfallet. De anser att kommunen redan bedriver ett omfattande klimatarbete. Sedan 2017 finns en koldioxidbudget och det finns en miljöplan som syftar till minskad klimatpåverkan. Kommunens koldioxidbudgeten visar att det krävs årliga utsläppsminskningar på 10-15% och klimatarbetet kan inte anses vara något annat än otillräckligt så länge budgeten inte följs. Miljöplanen har allt för låga ambitioner.

Med nuvarande utsläppsnivåer lever vi på eventuella framtida generationers bekostnad.

Enligt forskning har vi att vänta mer extremväder, mat- och vattenbrist, konflikter, flyktingströmmar, sjukdomar och ökad dödlighet om vi inte når 1,5 gradersmålet. Är inte det ett nödläge?

Vi hoppas att alla, oavsett partitillhörighet, älskar sina barn och därmed är beredda att göra det som krävs för att inte stjälpa en gigantiskt klimatskuld i knät på dem.  Vi är övertygade om att så är fallet och därmed förväntar vi oss att de visar att de lyssnar på forskningen och bekräftar att det behövs klimatåtgärder utöver ordinarie åtgärder och reformer.

Det finns kunskap från många myndigheter om krishantering för att skydda liv, hälsa, samhällsfunktioner och upprätthålla grundläggande värden som demokrati och mänskliga rättigheter. Vi behöver använda oss av den kunskapen med tanke på det hot vi står inför.

Den 17/2 ska kommunfullmäktige rösta i frågan. För framtida generationer: erkänn klimatnödläge, sätt starkt fokus på klimatfrågan, prioritera insatser för detta i budget så att Järfälla kommer i linje med Parisavtalet.

Ska det statliga tillskottet till välfärden satsas på skolan för att behålla personal?

Vad ska det statliga tillskottet, som blev resultatet av Vänsterpartiets förhandling med M och KD, användas till? Ska de användas till att rädda kvar skolpersonal, som oppositionen föreslagit eller till något annat? Det får Emma Feldman chansen att svara på när kommunfullmäktige sammanträder på måndag 17/2. Bo Leinerdal, oppositionsråd (V), har nämligen ställt en interpellation till Emma Feldman angående behovet av ökade resurser till Järfällas skolor.

När minoritetsalliansen i ett pressmeddelande beskrev budgeten för 2020 kunde vi läsa. ”En tydlig prioritering av skolan ska bidra till att målen om bättre resultat och studiero uppfylls”. När över två månader av året gått kan innebörden av denna ”prioritering” skönjas. Den pågående omorganisationen inom skolan, som syftar till att återgå till en mer traditionell stadieindelning, riskerar leda till att Järfällas skolor tappar kompetens genom minskning av antalet lärare och övrig skolpersonal och att ökning av stress och oro medför att kvaliteten sjunker.

I den riskbedömningen som Barn- och ungdomsförvaltningen genomfört inför förändringen anges att det föreligger stor risk på högstadiet att arbetsmängden och arbetstempot ökar då nedskärningar kommer att ske på resurser och stöd.  Det noteras att ”Risk finns att vi inte kan uppfylla skollagen”. Det kan medföra ökat psykiskt påfrestande arbete.

De fackliga organisationerna, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, befarar i ett yttrande angående skolorganisationen att situationen på Järfällas skolor kommer bli avsevärt mycket tajtare under 2020 och att arbetsmiljön för både lärare och elever kommer att försämras. De konstaterar att antalet vuxna i skolan kommer totalt vara mindre under 2020.

Det paradoxala i situationen är att samtidigt som osäkerhet och oro sprider sig på Järfällas skolor kommer besked om ökade statliga stöd till välfärden. För Järfälla kommer ett tillskott på minst 30 miljoner kronor att beslutas i vår.  Inför detta har Emma Feldman i lokal media avfärdat Eva Ullbergs (S) krav från den rödgröna oppositionen att snabbt justera årets budget. Den ansvarige skolpolitikern, ordförande i Barn- och ungdomsnämnden Nikoletta Jozsa (L), avslog det rödgröna förslaget att kräva en tilläggsbudget i syfte att undvika nedskärningar inom skolan.

Det en ansvarsfull politisk ledning nu borde göra, för att skapa arbetsro inom skolan, är att ge besked att det ekonomiska tillskott som kommunen kommer att erhålla till stor del ska användas för att ge ökade resurser till skolan så att nedskärningar som leder till färre vuxna i Järfällas skolor kan undvikas.

  • Utifrån ovanstående frågar jag Emma Feldman om du kan ge besked till elever, lärare och övriga att delar av det kommande tillskottet tillförs skolan för att undvika att antalet lärare och annan skolpersonal minskar i Järfällas skolor?
  • Kommer du ta initiativ så att en beredning påbörjas för att ett politiskt beslut att justera gällande budget snarast möjligt kan fattas?

Nej tack till tudelad välfärd!

Karin Liljeblad skriver i Järfälla direkt nr 4 att ”friska inte får vård via sin försäkring”. Det är sant att friska inte söker vård, men för att ta en sjukvårdsförsäkring behöver en vara frisk.  Äldre och multisjuka kan inte få försäkring till rimligt pris. Självklart får en snabbare vård med dessa försäkringar. Alltsedan min sjuksköterskeutbildning har jag känt en vördnad och respekt inför att ge vård på lika villkor efter behov. De privata vårdförsäkringarna leder till brott mot hälso- och sjukvårdslagen, då de kan hindra att de sjukaste prioriteras. SFS nr: 2017:30 kapitel 3 1§.

Utvecklingen går mot en tudelad sjukvård, bättre och snabbare för de med privata vårdförsäkringar än för oss andra. Från politikerhåll sågs utvecklingen av privata vårdförsäkringar tidigare som oroande. Filippa Reinfeldt, (M), f.d. talesperson i hälso- och sjukvårdsfrågor, sa 2014 att de privata försäkringarna kan leda till bristande legitimitet för den offentligt finansierade sjukvården. I det länkade SVT-inslaget sa även Göran Hägglund, (KD), då socialminister, att hans uppgift var att se till att privata sjukvårdsförsäkringar inte behövs.

John Lapidus, doktor i ekonomisk historia, tar i boken Vårdstölden upp hur det allmänna subventionerar vården för de med privata försäkringar. Detta sker genom att privata vårdgivare redan har hyra, el, utrustning m.m. betalat via avtal för landstingspatienter. De har också av skattemedel utbildad personal. Lapidus varnar för att två välfärdsmodeller utvecklas parallellt och att vi måste välja vad vi vill ha. Han framhåller att motivationen att betala landstingsskatt kan minska hos dem med försäkringar. Försäkringsdriven sjukvård driver också upp kostnader, genom att patienterna vill ha mer för sin försäkring, och privata vårdgivare har intresse av att sälja mer.

Jag är förtvivlad över att vi alltmer går mot det amerikanska dyra och ojämlika systemet. Det är helt fel!

Anna Bång Sjuksköterska, ledamot i äldrenämnden för Vänsterpartiet

Politiken måste ta ansvar för sina beslut – rapport från Barn- och ungdomsnämnden

Den 6 februari träffades nämnden i ett extra nämndsammanträde vars främsta syfte var att få en rapport om processen med den nya skolorganisationen. Årskurs sex ska flyttas tillbaka till mellanstadiet, vilket innebär stora förändringar för de lärare och övrig pedagogisk personal som arbetar på våra högstadieskolor. 

Under kvällen rapporterades det bland annat att det i dagsläget är 28 behöriga tillsvidareanställda vars tjänster påverkas av omorganisationen, 24,7 heltidstjänster. Av dessa har 18 erbjudits nya tjänster inom förvaltningen samtidigt som 13 personer är inne i en så kallad omplaceringsutredning. 4 personer är hittills uppsagda på egen begäran, varav 3 lärare och en speciallärare. Omplaceringsutredningen innebär att CV med mera tas in och matchas mot andra lediga tjänster i kommunen. De 26 obehöriga lärarna som i dagsläget har en visstidsanställning kommer inte att få förlängd anställning. 

Även övrig skolpersonal såsom elevassistenter, specialpedagoger och kökspersonal berörs av omorganiseringen. Av den övriga personalen har 3 personer fått erbjudande om andra tjänster inom förvaltningen medan 10 är under omplaceringsutredning och 1 är uppsagd på egen begäran. Även för denna personalkategori gäller att visstidsanställningarna inte förlängs. 

Under nämnden lämnade vi i oppositionen (S+MP+V) in ett tilläggsyrkande där vi yrkade följande:

  • Att barn och ungdomsnämnden hemställer till Kommunstyrelsen att behovet av en tilläggsbudget för skolan i syfte att undvika varsel av lärare och annan viktig skolpersonal.
  • Att Barn och ungdomsförvaltningen återkommer till nämndens sammanträde i mars med en återrapport om hur förvaltningen arbetar med att kommunicera skolorganisationen för de elever, personal och vårdnadshavare som påverkas. 

Som ansvariga för vår grundskoleverksamhet kan vi inte vända ryggen mot våra elever eller vår skolpersonal. Ärendet som följde var en dragning om vårt ansvar, som i det systematiska arbetet med arbetsmiljön. Har vi verkligen tagit reda på hur denna omorganisation påverkar den psykosociala arbetsmiljön på berörda skolor? Hur arbetsbelastningen kommer att se ut för den personal som blir kvar? 

Politiken måste ta ansvar för sina beslut. Nu är det väldigt tydligt att det behövs mer pengar för att eleverna ska få ha kvar sina lärare och för att lärarna och övrig personal ska ha en god arbetsmiljö. Att då påstå att vi inte sett ännu, trots att siffrorna talar för sig själva, att det saknas finansiering för omorganisationen, är det verkligen ett ansvarstagande? Eller är det ännu en effektivisering på bekostnad av elever och skolpersonal?

Ikväll sa nämndens ordförande att vi är där för elevernas skull. Jag håller med, men jag är även där för varenda skolledare, varenda lärare och all annan viktig personal som varje dag går till sina arbeten för att undervisa de elever som befinner sig i de verksamheter vi ansvarar för. För dem måste vi politiker ta ansvar, om det saknas pengar, behöver vi se till att våra verksamhetsområden får mer. Inte vänta och hoppas på att fler ska säga upp sig så det frigörs tjänster. Järfälla, vårt Järfälla, behöver bli den kommun där vi på riktigt satsar på skolan, på alla de elever och vuxna som är där. Vi behöver fler vuxna runt våra barn, all forskning pekar på det. Det är dags att vi tar ansvar för våra politiska beslut och rättar till där vi avsatt för lite medel. 

Jag anser även att vi politiker som ansvarar för skolan måste backa ett steg från våra egna föreställningar kring vad som behövs. Vi kan inte avgöra det ensamma, det är tillsammans med lärarna, övrig skolpersonal och facken som vi gemensamt bygger den utbildningspolitik som bör ligga till grund för vårt svenska skolsystem. Det är professionen som sitter på kunskapen, det är de som vet hur verkligheten ser ut. Det är våra undervisande lärare och annan skolpersonal som varje dag är i verksamheterna med eleverna som ser vad som behövs, det är dem vi måste föra samtal med. Vi måste föra samtal tillsammans och utifrån behov lägga den skolpolitik som krävs för att göra Järfälla till en bra och säker skolkommun för våra elever och lärare. 

Mia Söderlind
Ersättare i Barn och ungdomsnämnden

 

En folkomröstning riskerar att skapa motsättningar och hat

På kommunfullmäktige i måndags debatterades en motion från SD om att införa ett lokalt tiggeriförbud. Då kom även namninsamlingen om en folkomröstning mot tigger upp, som bl.a. har bedrivits av SD:s kommunfullmäktigeledamöter.

Vänsterpartiet anser inte att fattiga människors försök att få ihop pengar för sina barns skolgång och anhörigas grundläggande behov är en lämplig fråga att folkomrösta om. Det riskerar enbart att piska upp hat och hätska stämningar som i förlängningen t.o.m. kan leda till våldshandlingar mot en liten grupp fattiga människor. Att använda 2-3 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar för att genomföra en folkomröstning som riskera skapa motsättningar och hat vore djupt oansvarigt. Det finns väsentligt viktigare frågor att diskutera och lösa i Järfälla än att fokusera på ett fåtal fattiga människor som genom EU:s fria rörlighet kommer hit och ber om en slant för sin familjs överlevnad. Istället för folkomröstning kan de partier som tror på idén att förbjuda fattigdom söka väljarnas stöd i kommunalvalet 2022. Vi är övertygade om att de 54 000 röstberättigade i Järfälla som inte krävt folkomröstning har en mer human och mänsklig syn på mänsklighetens förmåga att bekämpa fattigdom utan att förbjuda fattiga att be om hjälp.