Skip to main content

Författare: jarfalla

Ordförande i Vänsterpartiet Järfälla

Samhällsservicen måste bli bättre!

I hemsidans presentation av Vänsterpartiet Järfällas styrelse har idag turen kommit till Tassos Iakovidis, som blev medlem i styrelsen i februari i år.

Hur blev du intresserad av politik?Tassos Iakovidis

–          Jag har nog alltid varit intresserad av politik, ända sedan jag var ung. Jag följer med stort intresse samhällsdebatten. Politik är en chans för oss alla att påverka samhällsutvecklingen.

Har du varit aktiv länge?

–          Nej, jag har nog bara varit aktiv i ett år snart, men jag lär mig nytt hela tiden!

Hur mycket tid tar det för dig?

–          Nej, det tar inte så mycket tid. Jag hinner med mycket annat också, som till exempel att jag jobbar sex dagar i veckan och har två små barn, så fritiden utöver politiken är minimal.

Vilka politiska frågor är viktigast för dig?

–          Jag vill att det ska vara mer rättvisa och solidaritet i Sverige och det måste bli ett bättre stöd för de svagare. Och EU måste bli mer demokratiskt. Idag är det de välbeställda och rika som har mest att säga till om. Så vill jag inte ha det.

Är det något särskilt du vill förbättra här i Järfälla?

–          Ja, samhällsservicen måste bli bättre, framförallt skolan, sjukvården och äldrevården men också kulturen!

Alliansen: ingen brådska att bygga ut cykelbanorna

Nu på måndag den 31 mars ska kommunfullmäktige besluta om ”handlingsplan för cykeltrafiken”, det vill säga den länge efterlängtade cykelplanen för Järfälla. Vänsterpartiet kommer att yrka bifall till planen men kommer att lämna in ett särskilt yttrande där det krävs snabbare åtgärder och mer pengar till cykelplanen.

–          Det är glädjande att det äntligen finns en handlingsplan med bra mål, strategi, prioritering och åtgärdsplan, säger Frans van Don, V:s representant i Miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla.

Men Frans är mycket kritisk till att Järfälla ska hålla på att bygga ut cykelbanorna ända till år 2030. Det är nämligen så att genomförandet av planen ska ske i tre etapper, 2014-2016, 2017-2020 och 2021-2030. Det viktiga huvudcykelnätet tänker sig alliansmajoriteten ska förbättras först år 2021.bild på cyklar

De totala investeringskostnaderna beräknas till drygt 123 miljoner kronor, men man föreslår att bara ca  7 miljoner kronor ska investeras årligen fram till år 2030.

I kommunens föreslagna Översiktsplan till 2030 står det att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska ges högsta prioritet. En bra prioritering men i verkligheten satsar man flera gånger mer pengar på biltrafiken än på trafiken som skulle ges högsta prioritet. Kommunfullmäktige bör höja beloppen för investeringarna för att kunna kallas ”högsta prioritet”; pengar som man kan ta från investeringar i nya bilvägar.

Det är viktigt att det mycket snabbare byggs säkra gång- och cykelbanor än vad som nu föreslås. Liksom att bygga säkra gång- och cykelbanor till skolor, från bostäder till centrum och stationer, och  säkra och bekväma cykelparkeringar vid stationerna och i centrumen. Planerade investeringar till cykelparkeringar uppgår till 390.000 kronor, men det kommer inte att räcka till några förbättrade parkeringar av den sort som Vänsterpartiet arbetar för.

Vi får se hur beslutet blir på måndag, men mycket talar för att alliansens förslag går igenom. De miljöproblem som nya bilvägar och en fortsatt fossildriven bil- och lastbilstrafik skapar lämnar man helt därhän. Ytterligare ett skäl till att rösta bort alliansen i höst!

Bilden: den överfulla cykelparkeringen vid Jakobsbergs station

Färre lärare i Järfällas friskolor

I en färsk rapport från Vänsterpartiet, ”Fler lärare istället för vinster i skolan”, som publicerades igår i DN framgår att lärartätheten i Stockholms läns grundskolor är 10 procent lägre i friskolor än i kommunala skolor.IMG_1859

Tittar man på Järfälla så ser man att det är ungefär tre fler elever per lärare i friskolorna än i de kommunala skolorna. Man ser också att andelen högskoleutbildade lärare bara är 55 procent i Järfällas friskolor jämfört med ca 82 procent i Järfällas kommunala grundskolor. Ser man till hela länet så har friskolorna fler elever per lärare än de kommunala skolorna i 22 av länets 26 kommuner.

I Järfälla går drygt 13 procent av grundskoleeleverna i friskolor jämfört med drygt 21 procent i hela länet. Högst andel friskoleelever i länet har Täby med drygt 43 procent.

I flera av de kommuner, bland annat Värmdö, Nacka och Danderyd, med väsentligt fler elever per personal i de fristående skolorna i jämförelse med de kommunala återfinns skolor med riskkapitalbolag som huvudman, såsom Vittra och Kunskapsskolan. Det är företag som går med vinst, såsom bland annat Academedia som driver bland annat Pysslingen och Vittra och förra året gick med nästan 300 miljoner i vinst.  Både Vittra och Internationella Engelska skolan i Järfälla ägs av riskkapitalistbolag.

Eleverna får betala för företagens vinster. Elever i friskolor får mindre tid per barn med lärarna. Särskilt för elever som inte hänger med är detta allvarligt. Dessutom är lärarna inte lika välutbildade och kan inte ge samma stöd som i de kommunala skolorna som har fler högskoleutbildade lärare. Det får konsekvenser för kvalitén. Vänsterpartiet anser att vinstpengar inte ska få plockas ur skolan, allt ska användas till utbildning. Järfälla måste  tacka nej till nya fristående skolor som inte behövs så att resurserna kan användas på bästa sätt. Så får vi en skola man kan lita på.

Bilden: Internationella Engelska skolan i Jakobsberg

Det går att påverka politiken men kan ta tid

Hemsidan har intervjuat Annica Nilsson, vice ordförande i styrelsen för Vänsterpartiet Järfälla-

Hur länge har du varit intresserad av politik?  

– Jag fick politiken via nappflaskan. Min morfar har varit en politisk förebild för mig. Det som han berättade och förklarade har kommit att växa i betydelse för mig, då som begreppen solidaritet, rättvisa och klassklyftor. Jag kanske inte förstod riktigt som barn men ändå har jag haft en klar bild över vad de handlar om och hur viktiga de är. Feminism har också funnits kring mig när jag växte upp genom att min mamma var feminist.foto Annica Nilsson

Vad var det som fick dig intresserad?

– I mars 2008 kom jag i kontakt med Jenny Fjäll och Resurs, respekt för sjuka och utsatta i samhället, och under denna tid kämpade jag tillsammans med Resurs mot sjukförsäkringsreformen. Under denna tid så startades Välfärdsmanifestationen och jag har varit delaktig i den föreningen sedan de startade. Med mitt aktiva arbete kring sjukförsäkringen så började jag bli allt mer aktiv inom Vänsterpartiet, men vågade inte ta steget fullt ut att bli medlem förrän i valrörelsen 2010.

Tror du att du kan påverka samhället via politiken?

– Ja, jag tror också på att man som individ kan påverka politiken, det handlar om demokrati. Det går att förändra men ibland kan det ta tid, men mycket handlar om att inte ge upp.

Om du skulle räkna upp de tre viktigaste frågorna för dig, vilka skulle det bli?

– Ingen ska behöva känna sig utanför samhället eller behöva hamna utanför samhället men också att ingen ska behöva leva i en ekonomisk utsatthet.
– Feminism är en del av mig och jag har alltid levt efter att en kvinna ska klara sig själv och kunna stå på sina egna ben utan att behöva vara beroende av en man. Det som en man gör ska en kvinna också få kunna göra.
– Psykiatrin handlar om den nedmontering som skett i det tysta och gruppen som detta har drabbats har svårt att säga ifrån.

Vad är viktigast att driva för frågor i kommunen efter valet i höst?

– Att bygga en kommun för alla, oavsett bakgrund, samhällsklass, etnicitet, funktionshinder, läggning osv. Bostäder är en av huvudfrågorna, då att bygga för alla. Förskolan, och då se över den helt. Här finns det massor att göra, som att skapa en förskola för barnen och åt barnen. Se över grundskolan och gymnasieskolan. Alla har rätt till en bra utbildning och alla har rätt att få gå ut skolan med fullständiga betyg. Vi måste se över hur skolpengen används och då inte utifrån vad som är effektivast för kommunen, utan vad som är effektivast för våra barn och ungdomar. Vi måste satsa på att minska arbetslösheten i kommunen främst för våra ungdomar och vi behöver se över LSS.

Det går att bygga billiga bostäder

Det går att bygga billiga lägenheter

Bostadssituationen i Sverige är på många håll akut. I Järfälla står över 5 000 personer i kö hos det kommunala fastighetsbolaget JHAB. Sedan 90-talets början har efterfrågan på bostäder varit högre än tillgången. Det har byggts för lite i hela landet sedan det statliga räntestödet respektive investeringsstödet försvann. Och kommunerna bryr sig inte om att sätta gränser för byggkostnaderna och hyrorna när de säljer mark. Det kan vara frestande för många kommuner att enbart få högsta möjliga pris för marken. Prispressen funkar inte så de stora byggbolagen kan bygga till närmast monopolpriser. Men det finns undantag.foto flerfamiljshus

Ett större hyresrättsprojekt i Halmstad visar att det går utmärkt att bygga goda bostäder med överkomliga hyror och höga arkitektoniska ambitioner. Kommunens fastighetsbolag sätter upp en i förväg fastställd produktionskostnad och den är utgångspunkten för de byggföretag som vill inkomma med anbud.

Ett annat undantag är Fastighetsbolaget Duvkullen som bygger nya hyreslägenheter mitt i centrala Linköping. Hyran för en nybyggd trea ligger på 5 100 kronor. ”Nyckeln är att lägga sig i precis allt och köpa material och hantverkstjänster direkt utan mellanhänder”, säger Jan Jonsson på Duvkullen.

Ännu billigare bygger Esterhouse i Göteborg. Hyran för en trea på 72 kvadratmeter är 5 000 kronor i månaden. Då ingår p-plats, tvättmaskin, torktumlare, uteförråd, värme och hushållsel. Företaget bygger marknära trähus i två våningar istället för höga hus i betong. ”Jag skulle gärna bygga fler billiga hyreslägenheter. Problemet är bara att vi småbyggare diskrimineras vid den kommunala marktilldelningen och av stelbent byråkrati i planprocessen. Fick vi konkurrera på lika villkor skulle bostadsbristen snart vara avskaffad och byggkonstnaderna i Sverige skulle sjunka markant”, menar Woyland Wallin på Esterhouse.

Strax intill Esterhouse hus bygger det kommunala Bostadsbolaget och Egnahemsbolaget lägenheter där hyran för en trea på 75 kvadrat blir 7.500 kronor. Företagen har inte någon egen produktionskapacitet och anlitar NCC och Skanska som entreprenörer.

”Med den konstruktionen är det inte konstigt att det blir dyrt. Egnahemsbolaget ska ha sin marginal och Skanska och NCC, som dominerar byggmarknaden för bostadsrätter och dessutom är stora privata fastighetsägare, har knappast någon anledning att hjälpa allmännyttan att bli prispressande. De är ju konkurrenter”, säger Juri Lutz, tidigare kanslichef på byggkostnadsdelegationen.

Vänsterpartiet Järfälla anser att Järfälla kommuns allianspolitiker  och JHAB borde ta sig en titt på exemplen i Halmstad, Linköping och Göteborg. Det är ingen naturlag att hyrorna och byggkostnaderna närmast skenar. Det GÅR uppenbarligen att bygga billigare, men då måste den politiska viljan finnas!

Källa: Dagens Arbete