Göran Hillman, gruppledare för Vänsterpartiet i Järfälla kandiderar inte för en ny mandatperiod i kommunfullmäktige.
– Jag har varit gruppledare och fullmäktigeledamot sedan 1991, suttit i kommunstyrelsen sedan 1989. Det kan nu vara lagom att göra någonting annat, säger Göran Hillman, som nu vill få tid att ägna sig åt sina olika skrivprojekt.
För Göran Hillman som har ägnat sig åt kommunalpolitik i över 20 år har dagarna och kvällarna varit fyllda med allt det som hänger ihop med politiken: sammanträden, möten, konferenser och kontakter med kommuninvånare.
– Det gäller att sluta medan det ännu är roligt och intressant. Därför sätter jag punkt nu– i alla fall i den omfattning som gällt hittills. Men jag kan mycket väl tänka mig att ställa upp för något mindre uppdrag – om partiet så vill, säger Göran Hillman, som fortsätter med full fart året ut.
För mer information, kontakta Göran Hillman på 070-491 71 70 eller Berivan Öngörur, politisk sekreterare på 070-955 88 47
Sedan 1990-talets början har mycket personal försvunnit ur de viktiga välfärdsverksamheterna. Bara inom vården och äldreomsorgen jobbar idag ca 200 000 färre än år 1990.
De flesta av oss märker av bristerna genom att barnen går i för stora grupper på dagis, att man får vänta på äldreomsorg eller att polisen inte har tid att utreda brott t ex. Vill vi ha en väl fungerande välfärd som motsvarar de behov som finns måste vi anställa fler.
Många ställer sig frågan om vi verkligen råd med det? Frågan är om vi har råd att låta bli? Idag kostar arbetslöshet, sjukskrivningar och utebliven vård och behandling enorma summor pengar för samhället. Att anställa personal i viktiga verksamheter är en investering, inte en kostnad. Det innebär stora vinster för hela samhället om fler kommer i arbete, vi får bättre fungerande vård, barnomsorg, skola, hemtjänst, narkomanvård, osv.
Ur ren budgetsynpunkt är en rimlig uppskattning att 200 000 nya jobb skulle innebära en utgift på cirka 45 miljarder på fyra år. Det kan jämföras med att de borgerliga partierna lovat att sänka skatterna med cirka 80 miljarder bara de två första åren efter valet!
Vi menar att det inte finns någon motsättning mellan offentliga och privata jobb. Det försvinner inga jobb från den privata sektorn bara för att fler anställs i den offentliga. Det stora problemet i Sverige idag är att cirka 250 000 personer är öppet arbetslösa – inte att det saknas arbetskraft. Tvärtom är det så att konsumtionen ökar om fler arbetar istället för att vara arbetslösa. Fler kommer då att ha råd att handla mer, äta på restaurang, åka taxi osv., vilket är bra för de privata företagen. En del av dessa jobb kan tillsättas direkt, men många är kvalificerade arbeten som kräver utbildning. Man blir inte sjuksköterska eller lärare över en natt. Det är behoven som ska styra, och det kommer nog att ta några år att utbilda tillräckligt mycket personal för att fylla de behoven.
Naturligtvis betyder 200 000 nya jobb en avsevärt minskad arbetslöshet, även om den satsningen inte ensam kan lösa hela problemet. För det krävs också att Sverige får en annan inriktning på den ekonomiska politiken som sätter full sysselsättning före inflationsbekämpning. Vill du fördjupa ytterligare i Vänsterpartiets krav på 200 000 nya jobb inom offentlig sektor, ladda ner dokumentet nedan.
Du kan även ladda ner och läsa Vänsterpartiets förslag till ekonomiskt-politiskt policydokument genom att klicka här!
Idag lanserades Vänsterpartiets kampanjsajt inför valet den 17 september. Den kommer att följa det tiopunktsprogram för ett rättvisare Sverige som partiet driver i valrörelsen.
Sverige och världen har aldrig varit rikare. Vi producerar mer än någonsin och de stora företagen gör större vinster än någonsin. Samtidigt ökar klyftorna och orättvisorna i Sverige och i världen. De rikas konsumtion tär hårt på jordens resurser.
Att klyftorna växer är inget av naturen givet. Det är en utveckling som har politiska orsaker, och den går att förändra. Det här är vänsterpartiets valplattform. Här talar vi om på vems sida vi står och vad vi vill göra. Vi påstår inte att allt kan genomföras genast – ramar sätts av styrkeförhållanden i och utanför de parlamentariska församlingarna – men vi vet att det går att skapa rättvisa, och vi har en politik för hur det ska gå till.
Lars Nilsson (fp) tar upp en fråga som är av stor vikt för den sittande majoriteten. Vi menar det vi skriver i vår budgetskrivelse, nämligen att alla i Järfälla ska känna sig trygga.
Det är också därför vi avsätter 500 tkr i budgeten 06/07 för att öka trycket i trygghetsfrågorna, inte sagt att det är tillräckligt. Det krävs också att vi aktivt arbetar för brottsförebyggande insatser och ser över vårt trygghetsarbete på olika nivåer. Som ett led i detta arbete ska en person utses för att samordna trygghetsfrågorna i kommunen.
Tryggheten i vardagen är en viktig välfärds- och hälsofråga. Det är viktigt att känslan av otrygghet tas på allvar, var än den uppstår, i såväl bostadsområdet som pendeltågsstationer, väg till arbete, skola eller gym. Satsning på klottersanering, ökad belysning mm är en del i att trygga utemiljön i Järfälla. Men vi får inte glömma bort det sociala förebyggande arbetet som är långsiktigt mycket viktigare. Med det avses allt som har att göra med trygg uppväxt, goda förutsättningar i skolan och ett fritidsliv med goda utvecklingsmöjligheter.
Det är därför vikigt att se helheten med trygghetsfrågan och hur dessa saker hänger ihop snarare än skrika efter övervakningskameror och poliser så fort siffrorna stiger. Lars N gör något som Brottsförebyggande Rådet avråder ifrån, dvs. att stirra sig blint på siffror i statistik. Otrygghet är en personlig känsla och många gånger inte kopplat till den faktiska brottsligheten, utan styrs av olika intryck vi får och där notiser i lokaltidningen är ett av dem. BRÅ menar; ”att man av flera skäl måste vara försiktig när man drar slutsatser om den faktiska brottsligheten i län, kommuner eller stadsdelar utifrån statistiken över anmälda brott. Ökningen kan ju t ex bero på att det blivit vanligare att brotten anmäls”, vilket ju är bra.