Skip to main content

Paneldebatt om Jakobsbergs sjukhus!

1-jkb-sjukhusDen 29 november kl. 18.30 har du chans att komma och lyssna och ställa frågor till en debattpanel kommunal- och landstingspolitiker angående Jakobsbergs sjukhus på Hyllan, Jakobsbergs bibliotek.

Varför vill de andra partierna lägga ner ett fungerande sjukhus? Är sjukhuset verkligen i så dåligt skick som vissa vill påskina, trots att Locum säger något annat? Kastar man inte våra skattepengar i sjön när vi betalat för renovering av sjukhuset? Kan det kallas valfrihet att vi blir av med ett sjukhus vi äger tillsammans och får ett som ägs av några få? Blir vården i Järfälla bättre för att en del av våra skattepengar går till annat än de är tänkta för – vinst? Blir färre gamla sjuka när man inför vårdval i geriatriken? Hur ser vårdbehovet ut framöver, med tanke på att antalet gamla ökar? Baseras besluten på en vårdbehovsanalys eller drömmar? I lokalpressen får S det att låta som att det ska byggas ett akutsjukhus, är det verkligen sant? Är partierna som beslutar om ytterligare privatiseringar i vården verkligen i takt med sina väljare då åtta av tio är emot just detta?

Ja, frågorna är många. Kom dit och lyssna och delta!

Har du inte skrivit på namninsamlingen mot försäljningen så gör det här!

Klimatmöte och presidentval i USA, hopp och förtvivlan?

Det har rapporterats väldigt lite från FN:s klimatmöte i Marrakech, Marocko. Efter förra årets möte i Paris då det fattades beslut om ett nytt klimatavtal, så pågår årets möte mer i skymundan. Den här gången handlar det om förhandlingar kring Parisavtalets genomförande. Hitta sätt att kunna följa upp ländernas klimatåtaganden. En viktig fråga gäller även stöd till utvecklingsländernas klimatarbete. De utvecklade länderna har förbundit sig att bidra ekonomiskt och de utlovade 100 miljarder dollar finns i stort sett i hamn, men det kommer behövas mycket mer än så.

Parallellt med dessa förhandlingar har USA valt en klimatförnekare till president, som lovat att riva upp klimatavtalet. Vad det blir av detta återstår att se. Det är inget som görs i en handvändning. Men det är ytterst olyckligt att en person med den inställningen väljs till en sådan position när världen egentligen behöver långt mycket mer än vad som görs för att rädda klimatet för mänsklighetens fortlevnad. Han har även värvat röster med att lova att öppna upp nedlagda kolgruvor, vilket också vore ytterst olyckligt och allt annat än en långsiktig lösning. Det går inte att backa bandet och använda gamla och ohållbara metoder och tro att det ska göra USA stort igen. Det är att utnyttja fattiga, arbetslösas situation för att vinna röster.

Det är lätt att känna en stor pessimism, eller rent av uppgivenhet. Men oavsett vad USA:s blivande president, i sin ovilja att se sanningen, hittar på för att fördärva klimatet så är det viktigt att det inte stoppar resten av världen kämpar på för att rädda klimatet. Till och med ännu viktigare. Även på kommunal nivå måste vi alla bidra och vi kan göra så oerhört mycket mer än vi gör. Vi vet väldigt väl vad som är dåligt respektive bra för att rädda klimatet. Vi kan lätt åstadkomma stora utsläppsminskningar om bara de nödvändiga besluten fattas. Vänsterpartiet har en mängd förslag för att ställa om till ett hållbart levnadssätt, att leva inom de ramar som klimat och ekologi sätter upp, och hur vi fixar ekonomin för att möjliggöra detta i rapporten ”Politik för en rödgrön omställning”.

Är du intresserad av klimat- och miljöpolitik och känner att nu är det dags att gå från tanke till handling, kontakta oss och bli en del av vårt klimat- och miljönätverk.

ekoeko_banner

 

På rätt kurs

ulla-2-1Att prata höstbudget på ett offentligt möte är kanske inte den enklaste uppgiften man kan få. Vi bjöd in Ulla Andersson, som ansvarat för Vänsterpartiets budgetförhandlingar med riksdagen, till Jakobsbergs bibliotek för att göra just det. Att prata budget och hur Vänsterpartiet gör skillnad med de förslag vi fått med i regeringens budgetförslag. Ämnet till trots var det gott om nyfikna åhörare som kommit för att lyssna och ställa frågor.

Ulla lyckades göra ett ganska torrt ämne intressant. Inledningsvis genom att berätta om sin egen bakgrund med diverse olika anställningar inom vård och förskola. Jobb med låga löner och i perioder som ensamstående förälder, har hon fått vända på slantarna som många andra i samma situation. I början av 80-talet var Sverige, som nation, rikare än någonsin och ändå genomfördes stora nedskärningar. Hur gick det ihop? Det fick Ulla att intressera sig för politik och läsa ekonomi.

För många av åhörarna var det kanske ingen nyhet att förslagen från Vänsterpartiet i vår- och höstbudgeten innehåller exempelvis 10 välfärds miljarder till vård och omsorg, gratis mediciner för barn, glasögonbidrag till barn, höjt underhållsstöd, höjt bostadstillägg för pensionärer, fri tandvård till 21 års ålder, avgiftsfria preventivmedel till 20 år ålder och avgiftsfri primärvård för de över 85 år.

Statistiken talar sitt tydliga språk. Inkomstklyftan mellan den tiondel av befolkningen som har högs respektive lägst inkomst sticker ifrån varandra. Egentligen är det bara stapeln för tiondelen med högst inkomst som sticker iväg. Den andra ligger stilla. Efter Alliansens jobbskatteavdrag betalar sjuka och pensionärer procentuellt mer inkomstskatt än de som arbetar.

Forskning visar att jämlika samhällen fungerar bäst för alla, oavsett inkomst. Folk mår bättre, känner sig tryggare och upplever mindre stress. Ökade inkomstklyftor leder jakt på social status och fokusering på statussymboler. Som i sin tur leder till stress och minskad tillit. Och överkonsumtion av sådant vi inte behöver, vilket belastar både plånbok men inte minst klimat och miljö.

Förslag som som höjt flerbarnstillägg, höjt bostadstillägg för barnfamiljer, höjt tandvårdsbidrag för de mellan 65-74 år, höjt lönebidrag för personer med funktionsvariationer, bättre regler för deltidsstämpling, CSN-lån till körkort och det som nämnt ovan, syftar till att minska klassklyftorna som vidgades rejält under åtta år av borgerlig politik. Intäkter till vår gemensamma välfärden minskade med ungefär 130 miljarder per år med Alliansens politik. Det är klart det får konsekvenser. Samtidigt kan vi läsa om skattesmitare som undanhåller enorma belopp. Dessa personer vill inte vara med och betala för det gemensamma, sjukvård, skolor, vägar, men vill gärna utnyttja det. Skatteverket får ett tillskott för att jaga dessa skattesmitare.

Hur ser det då ut med inkomster till vår gemensamma välfärd i budgeten? För att få tillbaka de oerhörda belopp som Alliansens skattesänkningar, främst till de som tjänar mest, tog från välfärden behövs radikala åtgärder. Skatter som som (S) en gång varit med och drivit igenom – förmögenhetsskatt, arvsskatt, fastighetsskatt – slopades helt eller delvis av Alliansen. Men regeringen är inte intresserade av att återinföra någon av dessa skatter. Det blir lite begränsningar i RUT och ROT, en bankskatt som ser ut att bli liten sett till vad oligopolbankerna tjänar varje år och några fler får betala statlig inkomstskatt. Det är exempel på åtgärder som bekostar välfärdssatsningarna.

Ränteavdragen på bostadslån blir kvar. Det finns ingen vilja hos regeringen att göra något åt detta, trots att de bidrar till att driva upp bostadspriserna, vi har rekordlåga räntor och  det kostar oss 30 miljarder per år. De som gör störst ränteavdrag är de med högst bostadslån. Följaktligen de med de dyraste villorna.

Det reformer Vänsterpartiet får igenom bidrar till ett jämlikare samhälle. Så, visst gör Vänsterpartiet skillnad!

Miljömålsberedningens förslag bra men (V) vill mer

jensholm-xI tisdagskväll var riksdagsledamoten, ordinarie ledamot av miljö- och jordbruksutskottet för Vänsterpartiet, Jens Holm hos ABF på Sveavägen. Han berättade om den parlamentariskt utsedda Miljömålsberedningen där han ingår tillsammans med representanter för övriga riksdagspartier, förutom Sverigedemokraterna, samt sakkunniga och experter utsedda av regeringen.
Rådet har nu diskuterat och lagt fram följande förslag:

  • Vår nationella nettoutsläppsnivå år 2045 ska ligga på noll.
  • Minskning av utsläpp för transporter ska ligga på 70 % år 2030. Det gäller alla transporter förutom in-och utrikesflyg.
  • År 2020 ska kollektivtrafiken ha fördubblats på bekostnad av biltrafiken.
  • Bidrag ska ges till bostadsbyggandet om det sker i anslutning till väl utbyggd kollektivtrafik.
  • De nationella målen för minskning av fossila bränslen ska hållas.
  • De nationella målen för utsläpp från transporter ska hållas med sex ton per person och år.
  • Högre krav bör ställas på utsläpp från jordbruket.
  • Elektrifierad industri.
  • Mer forskning kring rening av koldioxid.
  • Skogspolitiken måste ta hänsyn till mångfald i naturen.
  • Överblivna utsläppsrätter får inte säljas vidare.
  • Nybyggnationer ska miljömärkas.

Regeringen kommer att lägga fram en proposition i vår utifrån miljömålsberedningens förslag. Vänsterpartiet vill gå längre, men Jens vill helst inte reservera sig. Han anser att det är bättre att grundligt diskutera och försöka övertyga. Utöver miljövårdsberedningens förslag vill Vänsterpartiet exempelvis:

  • Få till stånd inkomstutjämning för att motverka lyxkonsumtion
  • Att klimatfrågan ska tas med i alla sektorer
  • Höjd koldioxidskatt
  • Utveckla cirkulärekonomi
  • Minska köttkonsumtionen
  • Minska utsläppen från transporter med 80-90% till 2030
  • Flytta transporter från vägar till järnvägar och vatten

Ett jämlikt samhälle kan ta svårigheter bättre!

Det var en intressant kväll med väldigt mycket information från en kunnig man.