Med bestörtningen ser vi nu hur de borgerliga partierna, M, KD och L, i Järfälla närmar sig det bruna ytterlighetspartiet SD. Vi har i vår kommun hittills haft en bred samsyn om vikten av att på ett värdigt sätt ta emot människor som flyr ifrån krig och förtryck. Järfällaborna har genom frivilligarbete och genom att skänka kläder, leksaker med mera visat sitt stora engagemang. Ett av problemen har varit och är bristen på bostäder. Dels för nyanlända och dels för ungdomar och studenter. Att vi har cirka 5 000 människor i bostadskö i Järfälla är resultat av 8 års borgerlig passivitet. Istället för att bygga bostäder utfärdade de ett förbud för det kommunala bostadsföretaget JHAB att bygga hyresrätter och sålde ut 600 hyresrätter till bostadsrätter. När nu bostadskrisen är akut och tillfälliga modulbostäder föreslås byggas i Barkarby och Kallhäll så vill dessa partier tillsammans med SD stoppa det. I ett flygblad går M ut med budskapet att stoppa modulbostäderna i Kallhäll. De undanhåller information om att dessa bostäder är avsedda både för nyanlända, studenter och ungdomar.

Något alternativ för att snabbt lösa bostadskrisen har de inte. Deras lösning är att säga nej till konstruktiva förslag. Därmed vill de spela på människors rädsla och fiska röster i grumligt vatten. Istället behöver vi en lugn och sansad dialog för att erbjuda nyanlända ett värdigt mottagande och ge våra ungdomar och studenter möjlighet att få en bra och billig första bostad.

NÄR: lördag den 4 februari kl. 15

VAR: Jakobsbergs folkhögskola, Folkhögskolevägen 1, Jakobsberg

Vi inleder med musik av Voices of Humanity, en grupp musiker från Syrien och Iran tillsammans med musiker med rötter i Sverige och Europa. De bjuder på tolkningar av nya och äldre svenska visor (från Bellman till Lisa Nilsson) samt sånger på persiska, arabiska, kurdiska och franska.

Efter konserten inbjuder de till frågor och samtal.

Voices of humanity stöds av Studieförbundet Bilda och Stockholms stad.

Efter deras framträdande hålls föreningens årsmöte.

Vi avslutar med kurdisk/turkisk mat efter mötet, för de som vill. Glöm inte att meddela till [email protected] senast den 31 januari om du önskar äta!

Välkomna!

Finns gratisluncher? Eller är det alltid någon som får betala? Författaren Therese Uddenfeldt har skrivit en bok med namnet Gratislunchen, vilket var temat för ett samtal på ABF i Stockholm med författaren och riksdagspolitikerna Jens Holm (V) och Åsa Romson (MP). Det var glädjande att se hur många som kommit för att lyssna. Salen var fylld till sista plats.

Boken handlar om vårt enorma oljeberoende och syftar såklart på att användningen av olja inte kommer utan kostnad, även om vi effektivt blundat för denna. Notan för det vi roffat åt oss lämnar vi över till de som kommer sedan – våra barn och barnbarn. Upptäckten av oljans fantastiska energiinnehåll, i form av lagrad solenergi, har gjort det möjligt för oss att i allt snabbare takt överförbruka och utarma en mängd naturresurser. Det har vi gjort på några årtionden. Vi dopar jordbruket med hjälp av dieseldrivna fordon och konstgödsel med fosfor så att fosforn blir en bristvara. Vi bryter andra mineraler och metaller på ett ohållbart sätt. Skitar ner dricksvattnet. Där har vi exempel på kostnader för det vi inbillade oss var gratis. Vi tar bilen även när vi kan gå, flyger till andra sidan jorden för att få sol och transporterar varor kors och tvärs över klotet. Vårt levnadssätt drabbas andra arter i form av utdöende i en takt att forskarna pratar om planetens sjätte massutdöende. Till notan kan adderas klimatförändringar orsakade av oss, främst förbränning av fossila bränslen.

Hur beroende vårt samhälle egentligen är av olja är inte alltid klart för beslutsfattarna. Therese berättade om hur ett antal bönder protesterade mot, vad de ansåg, för höga skatter genom att blockera ett oljeraffinaderi i Storbritannien. Effekten blev att viktiga samhällsfunktioner inte längre fungerade. Protesten beräknades kosta 250 miljoner pund per dag. Blair kunde inte föreställa sig så allvarliga konsekvenser av att ett raffinaderi stod stilla.

Oljan används överallt och utan olja får de flesta av oss ingen mat på bordet. Så beroende är vi av en ändlig produkt som har så mycket farliga biverkningar för oss.

Debatten kom även in på begreppet Peak Oil, som syftar på att vi har eller snart nått en topp för hur stor volym olja det är möjligt att ta upp per tidsenhet. Sedan vänder det nedåt. Vad får det för konsekvenser? Vad är faran med det? Vi anpassar hela tiden våra samhällen efter den mängd energi som finns tillgänglig. För att upprätthålla nivån krävs en viss mängd energi. Minskar tillgången på energi får det konsekvenser. Vi måste ställa om till hållbara och förnybara energikällor. Men för att göra det krävs energi. Här har vi ett problem, enligt Therese. Hur får vi tillräckligt med energi för att både upprätthålla den levnadsstandard vi är vana vid och ställa om till förnybart om vi passerar Peak Oil?

Är det ytterligare ett tecken på hur vi med vår västerländska livsstil allt mer målar in oss i ett hörn.? Jens och Åsa var kanske inte riktigt med på tankarna kring Peak Oil. Men båda var eniga om att det krävs en snabb, för att inte säga drakonisk, alltså mer eller mindre omänsklig, omställning. Inte minst för att rädda klimatet. Vi måste dra ner på en väldig massa för att skapa långsiktig hållbarhet. Det krävs snabba och radikala politiska beslut. Vi står inför ett predikament, en besvärlig situation. Var och en av oss måste tänka på hur vi lever och dra ner på vår ohyggliga överkonsumtion, men framför allt behöver vi politiker som vi ger ett tydligt mandat att fatta nödvändiga beslut för att rädda oss från oss själva. Vi kan var och en se till att rösta fram en politisk majoritet som tar hållbarhet och klimat på allvar. Kapitalism och ökande klassklyftor är inte lösningen på det här problemet heller.

En omställning är en möjlighet att skapa ett bättre samhälle. Kanske mindre arbete och mer fritid. Mer jämlikhet och solidaritet för att minska behovet att köpa en fasad av lycka och framgång. Där priset är ohållbar konsumtion, kanske skuldsättning, och en allt flyktigare känsla av tillfredsställelse.

Att fortsätta i samma gamla hjulspår är inte längre ett alternativ. Låt oss tillsammans slå in på en resa mot en hållbar framtid!

Vänsterpartiet gör skillnad och arbetar hårt för att förverkliga vår politik på riksdagsnivå. Vi har fått igenom en hel del förändringar som kommer att förbättra för en av de grupper som betalade priset för Alliansregeringens politik: vår framtid, våra ungdomar.

Vi arbetar för ökad jämlikhet genom att rikta om pengar och på sikt minska klassklyftorna. Klassklyftorna ökade med Alliansen skattesystem, som var riggat för de rika. Dessa har även fått ROT-, RUT- och ränteavdrag. Det kallas avdrag och inte bidrag när det gynnar välbeställda. Förmögenhetsskatten är avskaffad, liksom arvsskatt och gåvoskatt. Fastighetsskatten är ersatt med en fastighetsavgift som mest gynnar de med dyra fastigheter. Ytterligare ett exempel på Allianspolitik är att storföretagen kommer undan med att betala lägre bolagsskatt, i kronor räknat, än småföretag.

Det krävs att vi tar itu med itu med vidgande klassklyftorna för att skapa ett solidariskt samhälle, med jämlikhet, rättvisa där alla människor har samma värde. Vi måste ta de konflikter som uppstår med regeringen, då det blivit tydligt att de inte vill göra de förändringar som krävs.

Ett bättre samhälle är möjligt. Vill du vara delaktig? – Bli medlem!

Vänsterpartiet gör skillnad! Tillsammans blir vi starkare och kan påverka ännu mer. Du är viktig!

Lista på reformer som Vänsterpartiet tagit fram eller varit med att driva igenom:

Stärkt välfärd

• 10 miljarder kronor extra till välfärden varje år

Reformer för kvinnors livsvillkor och minskade ekonomiska klyftor mellan män och kvinnor

• Förstärkning till primärvården med inriktning på kvinnor
• Avgiftsfri mammografiscreening till kvinnor mellan 40 och 74 år från 1 juli 2016
• Fler anställda i äldreomsorgen
• Förbättrad förlossningsvård
• Kompetenshöjning inom äldre- och funktionshinderomsorgen
• Avgiftsfri öppen hälso- och sjukvård från 85 års ålder från och med 1 januari 2017
• Höjt allmänt tandvårdsbidrag för personer 65-74 år
• Fler anställda i kvinnojourerna
• Höjt bostadstillägg för pensionärer från 1 september 2015
• Höjt bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättning
• Höjd sjuk- och aktivitetsersättning från 1 oktober 2015
• Höjd garantiersättning i sjuk- och aktivitetsersättningen
• Bättre regler för deltidsstämpling
• Utredning om konsekvenserna av kvinnors deltidsarbete
• Översyn gällande vad som hindrar att vård- och omsorgspersonal har tillgång till arbetskläder

Reformer inriktade på barn och unga

• Höjt underhållsstöd till äldre barn
• Höjt underhållsstöd från 1 september 2015
• Höjt flerbarnstillägg för tredje barnet
• Höjda inkomstgränser i bostadsbidraget för barnfamiljer
• Satsning på ungas psykiska hälsa
• Avgiftsfri tandvård för unga upp till 23 år
• Avgiftsfria preventivmedel till ungdomar och unga vuxna upp till och med 20 år från 1 januari 2017
• Gratis medicin för barn från 1 januari 2016
• Glasögonbidrag till alla barn med behov från 1 mars 2016
• Sommarslovsstöd
• Höjd riksnorm i försörjningsstödet för familjer med barn från 1 januari 2016
• Satsning på pedagogiska utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem
• Fler anställda och höjd kvalitet i fritidshemmen
• Sänkta avgifter i kulturskolan
• Satsning på socialtjänstens arbete med barnärenden

Fler jobb och tryggt arbetsliv

• Fler inspektörer för bättre arbetsmiljö
• Insats mot illegala cabotagetransporter för ordning och reda i transportbranschen
• Satsning på arbetslivsforskning
• CSN-lån till körkort
• Höjt lönebidragstak
• Höjd grundnivå i föräldraförsäkringen
• Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tas bort från 1 februari 2016
• Höjt golv i a-kassan från 7 september 2015
• Satsning på att rusta upp och energieffektivisera framför allt miljonprogrammens bostäder
• Investeringsstöd för att öka byggandet av hyresrätter med rimliga hyror
• Topplån för hyresrätter ska utredas
• Översyn gällande kommunernas möjligheter att ta tillbaka mark som inte bebyggs
• Satsning på kollektivtrafik i landsbygd
• Bredbandsutbyggnad i landsbygd

Integration och ett Sverige som håller ihop

• Förstärkt satsning för fler behöriga sfi-lärare
• Stärkt validering av utländsk utbildning
• Pengar till kompetenskartläggning på asylboende
• Språkundervisning på folkhögskolor
• Satsning på Kungälvsmodellen i arbete mot högerextremism
• Arbete mot hatbrott och områdespoliser ska prioriteras

Rättvisare skattesystem

• Jobbskatteavdraget trappas av för arbetsinkomster över ca 50 000 kronor/månad.
• Taket för RUT-avdraget har halverats till 25 000 kronor per person och år för dem som inte har fyllt 65 år.
• Begränsning av RUT, numera omfattas t.ex. inte läxhjälp och poolrengöring
• Subventionsgraden vid köp av ROT-tjänster sänks från 50 procent till 30 procent.
• Intensifierat arbete mot skatteflykt: Skatteverket: 15 mnkr 2017, 30 mnkr/år från 2018. Ekobrottsmyndigheten: 10 mnkr 2017, 20 mnkr/år från 2018.
• Skiktgränserna räknas 2018 endast upp med KPI + 1 procentenhet så att fler höginkomsttagare betalar statlig skatt, +1,35 mdkr 2018 (skatteintäkt).
• Den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknandes för 2016 inte upp. För 2017 räknades skiktgränserna upp med KPI + 1 procentenhet (det normala är KPI + 2 procentenheter). Sammantaget innebär detta att fler höginkomsttagare får betala statlig skatt.
• Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skulder, +1,7 mdkr/år från 2017 (skatteintäkt, del av bolagsbeskattningen)
• Regeringen ska genomlysa betydelsen av skattesystemets utveckling ur ett jämställdhetsperspektiv
• Översyn gällande om en högre kostnadsränta bör tas ut i de fall den skattskyldiga har gjort en frivillig rättelse, s.k. självrättelse
• Uppdrag till Skatteverket att redovisa exempel i andra länder på åtgärder mot skatteflykt och skattefusk samt föreslå åtgärder i Sverige
• En bankskatt ska införas. Skatten utreds för närvarande.
• Sänkt skatt för de med låg pension. Det förhöjda grundavdraget för äldre har justerats så att personer över 65 år inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för inkomster upp till 10 000 kronor i månaden.

Författaren och journalisten Mats Wingborg kommer till Jakobsbergs folkhögskola torsdagen den 12 januari kl. 18.30 och pratar om sin senaste bok ”Den blåbruna röran”, med undertiteln ”SD:s flirt med Alliansen och högerns vägval”. I boken redovisar Mats sin granskning av hur SD på område efter område anpassat sin politik, eller helt bytt ställning. Skolpolitik, abortmotstånd, ekonomiskt politik, arbetsmarknadspolitik, Natofrågan m.m. Hur har detta gått till? Vilka är nyckelpersonerna bakom detta inom SD, Alliansen och näringslivet?

Mats Wingborg har bl.a. belönats med Guldspaden av föreningen Grävande journalister för en tidigare bok.

Anmäl gärna till [email protected] om du är intresserad av att komma så vi vet hur många vi blir.