Vårdpersonal kämpar i coronakrisen med låga löner och ibland som timanställda, med våra äldsta och sköraste kommuninvånare.
Just då avskedar Emma Feldman och det borgerliga kommunstyret kommundirektören Christina Rapp Lundahl. Och hon får 3,4 miljoner av våra skattepengar med sig, utan att göra någonting!
De pengarna skulle vi behövt till bättre anställningsvillkor för personal i äldrevården!
Anna Bång (V)
Ledamot i äldrenämnden
För andra året deltog vi i kommunens naturstädning. I år städade vi två områden. Såhär i Coronatider när nästan alla planerade partiföreningsaktiviteter får skjutas på framtiden och möten är digitala är det skönt med en aktivitet som går att genomföra. Kul att få träffa partikamrater och skönt med en aktivitet som gör direkt nytta. Dessutom har vi haft tur med vädret och på köpet får en lite motion. De som inte känner sig helt friska har får hålla sig hemma. Övriga får tänka på att hålla distans till varandra. Det är inget problem så länge det städas, för då går var och en för sig.
Områdena vi städat i år ligger i västra Jakobsberg och gränsar mot Görvälns naturreservat. Jag, som från späd ålder fick lära mig att inte slänga skräp på marken, har lite svårt att förstå varför det skräpas ner så mycket i naturen. Och vilka som gör det. I princip alla verkar störa sig på när det ligger skräp på marken och jag har aldrig hört någon säga att de brukar släppa sitt skräp på marken. Ändå ser det ut som det gör. Men för tillfället ser det lite bättre ut i områdena vi städat. Ca. 15 stora sopsäckar har vi fyllt, samt en del större föremål.
För den som vill göra skräpplockning lite roligare tipsar jag om mobilappen Litterati. Då kan skräpplockningen rent av bli en tävling med andra. Eller varför inte kombinera skräpplockning och jogging, s.k. plogging. Det finns appar för det också, som visar hur mycket skräp en plockat upp, distans och tid.
Thomas
När en kris drabbar ett samhälle blir det tydligt hur mycket bättre vi klarar oss om vi hjälps åt. Nu när vi har en spridning av Coronavirus i Sverige är det en självklarhet att skydda dem som riskerar att bli riktigt sjuka om de drabbas. Det är därför vi är extra noggranna när vi tvättar händerna och stannar hemma från jobbet om vi känner symptom. Det är därför vi tar hänsyn i vardagen till äldre personer i vår närhet eftersom de löper särskilt risk. Vi följer myndigheternas rekommendationer. Vi gör det – för att vi bryr oss om varandra.
I Järfälla har vi alla politiska partier gemensamt beslutat om åtgärder för att hjälpa företagen i Järfälla. Kommunen arbetar aktivt på alla områden för att hindra smittspridning och mildra krisen. Vi rödgröna: V, S och MP har tagit fram en rad förslag som ska bidra till att stötta människor som drabbas i Järfälla. Vi vill också underlätta för Järfällas föreningar så de kan fortsätta bedriva sin viktiga verksamhet. Vi har sammanställt förslag och idéer på åtgärder som kommunen skulle kunna genomföra med anledning av Corona.
Bo Leinerdal, oppositionsråd (V)
I miljöbarometern på kommunens hemsida, i förslaget till klimat- och energiplan och det borgerliga minoritetsstyrets svar på Vänsterpartiets motion om att utlysa klimatnödläge sägs att utsläppen av växthusgaser i Järfälla kommun, som geografisk yta, i princip halverats 2015 jämfört med 1990. Därmed är målet om att halvera dessa utsläpp till 2020 i princip redan uppnått och inga ytterligare åtgärder nödvändiga.
Men är detta korrekt?
1990 släpptes det ut 126569 ton koldioxidekvivalenter inom kommunens geografiska yta. En halvering till 2015 borde visa att utsläppen det året var max 63284,5 ton. Men enligt Länsstyrelsens emissionsdatabas, som kommunen använder som underlag för sin statistik, släpptes det ut 89391 ton år 2015. Det är visserligen en minskning med 29 procent, men inte en halvering. Se bild nedan, Notera att kurvan byter riktning mellan 2016 och 2017. Jag återkommer till vad det är som orsaken.
Hur kommer det sig att kommunen säger att utsläppen halverats? Jo, de mäter per invånare. Mellan 1990 och 2015 har kommunens befolkning ökat med 28 procent. Samt att vi idag inte producerar lika mycket utsläpp lokalt som vi gjorde 1990. Istället har delar av våra utsläpp flyttat utanför kommunen. Om vi fördelar de totala utsläppen per kommuninvånare så har de minskat med 45 procent till 2015 och 48 procent till 2016.
Genom att redovisa utsläppen per person, när våra utsläpp allt mer sker på annan plats, och kommunens invånarantal ökat, ser siffrorna trevligare ut. Och att dröja med att ta med år 2017, som är senast tillgängliga år i emissionsdatabasen, gör också att siffrorna positivare. Men att det politiska styret redovisas siffror på mest gynnsamt sätt bryr sig inte klimatet om, så länge utsläppen fortsätter vara för höga.
Vad är det då som gjort att kommunens utsläpp trots allt minskat?
Det gula fältet är utsläpp från transporter, grått är uppvärmning av egna bostäder, orange är el och fjärrvärme, rött är utsläpp från arbetsmaskiner, blått är industri, grönt är jordbruk, lila är diverse produkter (färg, lösningsmedel, smörjmedel etc) och brunt är avfall och avlopp.
Det som gjort att utsläppen minskat i kommunen är primärt att Sverige införde en koldioxidskatt 1995. Det gjorde det dyrt att värma upp husen med olja och allt fler gick då över till el och fjärrvärme. De minskade utsläppen från el- och fjärrvärme beror också primärt på koldioxidskatten. Fjärrvärme som produceras i kommunen är inte länge oljebaserad och elen som används idag för att värma upp våra bostäder produceras utanför kommunen. Där har vi i princip hela utsläppsminskningen. Från 2010 har det inte hänt mycket. Och 2017 ökade utsläppen från transporter inom kommunen så pass mycket att de totala utsläppen steg med 11 procent. Eller drygt 8 om vi räknar per invånare.
Det nationella miljömålet om att minska utsläppen från transporter med 70 procent fram till 2030, med 2010 som referensår ser inte ut att bli en lätt match.
Att kommunen såg ut att klara av etappmålet om att halvera utsläppen till 2020, jämfört med 1990, berodde på den statliga koldioxidskatten och att man valt att redovisa utsläppen per invånare i stället för som total. Nu när utsläppen från transporter ser ut att vänt kraftigt uppåt (såvida det inte var en tillfällig topp 2017) är det väl rätt tveksamt om ens kommunen kommer kunna hävda att det första etappmålet är uppfyllt 2020.
Och den än mer intressanta frågan är hur kommunen ska lyckas med etapp två: 100 procent minskning till år 2050? Slutåret kommunen valt känns dessutom lite märkligt i och med att det nationella målet är att uppnå nettonollutsläpp år 2045.
Kommunens koldioxidbudget från 2017 säger att utsläppen måste minska med 15 procent per år för att vi ska göra vår del för att uppnå 2 gradersmålet i Parisavtalet. Det finns verkligen inte mycket som tyder på att det kommer att uppnås med nuvarande politiska ambitionsnivå. Det och det faktum att kommunen i princip inte åstadkommit några utsläppsminskningar sedan år 1990, om det inte hade varit för koldioxidskatten, är en anledning till att se detta som ett nödläge för att åtgärder ska prioriteras så att vi ligger i linje med vår egen koldioxidbudget.
Juridiskt föreligger nöd när fara hotar liv, hälsa eller egendom. Även om vi är tämligen förskonade idag, är vi med och bidrar till att situationen ser annorlunda ut på andra platser på jorden. Vilket slår tillbaka på oss själva på sikt.
Källor:
Miljöbarometern
Koldioxidbudget
Motion om klimatnödläge och svar
Länsstyrelsens nationella emissionsdatabas
SCB befolkningsstatistik
”Det saknas en enhetlig definition av vad det innebär att utlysa klimatnödläge och i dagsläget saknar kommunen resurser att leva upp till de förväntningar ett klimatnödläge kan medföra”.
Så inleds tjänstemännens svar till kommunstyrelsen på Vänsterpartiets motion om att utlysa klimatnödläge i Järfälla.
EU-parlamentet, Storbritannien, Lunds kommun och hundratals andra har utlyst klimatnödläge. Fler kommuner är på gång. Fridays For Future, Naturskyddsföreningen, Extinction Rebellion och många andra organisationer driver frågan som ett led i att erkänna situationen och agera kraftfullt.
Den borgerliga minoritetsstyret yrkade på att kommunstyrelsen skulle lämna motionen utan åtgärd, vilket också blev utfallet. De anser att kommunen redan bedriver ett omfattande klimatarbete. Sedan 2017 finns en koldioxidbudget och det finns en miljöplan som syftar till minskad klimatpåverkan. Kommunens koldioxidbudgeten visar att det krävs årliga utsläppsminskningar på 10-15% och klimatarbetet kan inte anses vara något annat än otillräckligt så länge budgeten inte följs. Miljöplanen har allt för låga ambitioner.
Med nuvarande utsläppsnivåer lever vi på eventuella framtida generationers bekostnad.
Enligt forskning har vi att vänta mer extremväder, mat- och vattenbrist, konflikter, flyktingströmmar, sjukdomar och ökad dödlighet om vi inte når 1,5 gradersmålet. Är inte det ett nödläge?
Vi hoppas att alla, oavsett partitillhörighet, älskar sina barn och därmed är beredda att göra det som krävs för att inte stjälpa en gigantiskt klimatskuld i knät på dem. Vi är övertygade om att så är fallet och därmed förväntar vi oss att de visar att de lyssnar på forskningen och bekräftar att det behövs klimatåtgärder utöver ordinarie åtgärder och reformer.
Det finns kunskap från många myndigheter om krishantering för att skydda liv, hälsa, samhällsfunktioner och upprätthålla grundläggande värden som demokrati och mänskliga rättigheter. Vi behöver använda oss av den kunskapen med tanke på det hot vi står inför.
Den 17/2 ska kommunfullmäktige rösta i frågan. För framtida generationer: erkänn klimatnödläge, sätt starkt fokus på klimatfrågan, prioritera insatser för detta i budget så att Järfälla kommer i linje med Parisavtalet.