Författare: thoste

Under våren och sommaren har det varit stora förändringar i mångas sätt att leva på grund av pandemin. I april kändes morgonpromenaden med hunden som tidig söndagsmorgon varje dag. Minimalt med bilar, flygtrafiken till och från Arlanda som normalt ligger som ett konstant buller var i princip som bortblåst. Samhället ställdes om väldigt plötsligt. Detta kommer märkas i den ständigt stigande utsläppskurvan som ett litet hack. Precis som under finanskrisen 2008-2009.

Från många platser i världen rapporterades av förbättrad luft när biltrafiken minskade kraftigt. Det är tydligt att det vi gör har kraftig påverkan och viss förändring sker snabbt. Samtidigt som många vill ha tillbaka världen som den var är det nog ingen som vill ha tillbaka smog och buller. Växthusgasutsläppen kan vi inte se på kort sikt. Det är en trögare process.

Så nu när vi ska återstarta samhället har vi en möjlighet att t fram bättre och hållbara lösningar. Det är detta sko-strejk-rörelsen propagerar för. En klimat-smart omstart.

Maria som är med och arrangerar sko-strejk på Riddarplatsen idag, 29 augusti mellan kl. 12-14, berättar att Skostrejk är ett initiativ från Saturdays for future (klimatengagerade vuxna från olika organisationer), Klimataktion och lokala Fridays for future-grupper där man vill att stimulans- och stödpaket i samband med coronpandemin ska vara konstruerade med omsorg om människor och miljö, vara klimatsmarta och bidra till ett hållbart och tryggt samhälle.

– Jag tror att klimat- och miljöperspektivet behöver prioriteras i alla frågor, i alla situationer om vi ska ha någon chans, säger Maria.

– Skostrejken är ett tillfälle för bilda opinion bland fotfolket för att kunna påverka politiken och de som tyvärr har ännu mera makt. Skorna representerar alla som vill minimera sitt ekologiska fotavtryck.

Igår deltog Marketta Kulju-Guevara (V) och två andra ledamöter i Järfälla kommuns socialnämnd tillsammans med några tjänstemän i en webbaserad grundutbildning i barnkonventionen, framtagen av SKR.

Mycket bra utbildning som gav fördjupad kunskap om barnkonventionen, vilken blev lag 1/1 2020, säger Marketta.

– När jag tänker på hur politiker på riksnivån diskuterar migrationspolitik blir jag mörkrädd. Flera partier kräver hårdare krav och restriktivitet och samtidigt lyser barnkonventionen med sin frånvaro. Har vi inte lagar för att de ska följas? Kunskapen om barnkonventionen verkar vara lika med noll.

– Det var synd att det var bara tre politiker (från V, S, KD) som deltog i utbildningen. Den här utbildningen borde alla politiker i våra olika nämnder, kommunfullmäktige och kommunstyrelse gå för att lära sig att tillämpa barnkonventionen i praktiken, när ekonomiska prioriteringar görs i samband med budgetarbete.

Inkomst- och sociala klyftor växer i Sverige. Många barnfamiljer lever i fattigdom, vilket självfallet påverkar även barnens framtid och hela samhället. Fattigdom kan inte utrotas med hårdare krav utan det behövs bostadspolitik, socialpolitik och skattepolitik som motverkar uppkomsten av sociala och ekonomiska klyftor.

Vänsterpartiet har länge drivit på för att barnkonventionen ska bli svensk lag. 1 januari i år blev det verklighet. För att omsätta barnkonventionens innehåll till praktisk handling krävs att verksamheter som berör barn utvecklar metoder för att bedöma vad som är barnets bästa. Det behövs utbildning av dem som fattar beslut kring barn, till exempel socialarbetare, jurister, skol- och sjukvårdspersonal, och som Marketta belyser, inte minst våra förtroendevalda politiker.

Med anledning av Jämställdhetsmyndighetens och SKR:s bedömning att Coronapandemin och dess konsekvenser ökar risken för våld i hemmen, har Vänsterpartiet Järfälla beslutat att stödja Järfälla Kvinnojour och IKKR-Kvinnojouren Nina med vardera 2500 kronor.

Isoleringen, den ekonomiska pressen och en allmänt ökad oro i samhället gör att risken för våld mot kvinnor och barn ökar. Trycket på verksamheter som stödjer våldsutsatta kommer därmed att öka under och framförallt efter pandemin.

I samband med detta ekonomiska bidrag utmanar Vänsterpartiet Järfälla övriga partiföreningar representerade i Kommunfullmäktige att göra detsamma.

På kvinnojourernas hemsidor, jarfallakvinnojour.se/ och ikkr.org/kvinnojouren-nina/ kan en ta del av information om deras verksamhet.

Styrelsen
genom
Thomas Stenholm, ordförande

Anställda från en av kommunens förskolor vittnar om hur de och deras förskola mår i krisen. Det här är givetvis inte en tid att peka finger och skuldbelägga, men däremot att lyssna in personalen i våra verksamheter. Enbart genom att ta in hur det ser ut på golvet i verksamheterna kan vi komma fram till bästa möjliga sätt att underlätta i den akuta situationen och arbeta förebyggande för att tillsammans stå bättre rustade inför framtida kriser.

Om förskolan, liksom flertalet andra verksamheter inom den kommunala välfärden hade en ansträngd situation sedan innan så har det verkligen ställts på sin spets i och med den pågående pandemin. I barn- och ungdomsförvaltningens skrivelse “Hantering och konsekvenser av Corona: Nulägesbeskrivning, april 2020” daterad 29/4 anges att “för att minimera risken för smittspridning har de flesta enheterna minimerat antalet vikarier i verksamheten. Detta har medfört att arbetsbelastningen på personalen har varit mycket hög” och “ i förskolan rapporteras om en viss minskad måluppfyllelse (utifrån målen i läroplanen). Detta främst på grund av frånvarande personal som minska (sic) kontinuiteten i lärandet”.

Bakgrund

I innevarande års budgetförutsättningar för barn- och ungdomsnämnden står att läsa att ”För att vara på samma nivå som 2019 behövs en kompensation om 63,3 mnkr för ökade kostnader för löner och lokaler.” Kompensationen blev istället 57,2 mnkr, alltså ett sparbeting på över 6 miljoner kronor. Även i föregående års budget sparades det in på området genom att inte fullt ut kompensera för pris- och lönekostnadsökningar. Pengarna ska hämtas hem genom effektiviseringar. I budgetförutsättningarna står att läsa ”Det ekonomiska läget leder till effektiviseringar som innebär lägre personaltäthet. En lägre personaltäthet påverkar möjligheterna att ge barn och elever i behov av både anpassningar och särskilt stöd adekvata insatser.” Och vidare: ”Eftersom personalkostnader står för nästan 90 procent av den totala kostnaden kommer effektiviseringen till största delen att behöva ske där”. Detta föranleder oss att liksom tankesmedjan Balans fråga oss ”hur effektiv kan en människa bli?”.

Omställningen till den nya skolorganisationen, som förvisso välkomnas av alla, har också påverkat förskolans verksamhet då man varit förhindrad att rekrytera utifrån för att tillsätta vakanser till dess omställningen för personal som i och med omorganisationen av grundskolan är klar.

Vittnesmål

”Bemanningsmässigt har det varit rätt körigt ganska länge. Nu är hälften av all personal borta på grund av sjukdom eller vab. Och eftersom vi inte får ta in vikarier hur som helst så måste vi dagligen reda ut ett pussel kring var vi ska jobba (vilken avdelning) eller vilka barn vi ska skicka vart. Att lägga detta pussel leder såklart till stress och slitage personalen emellan och det smittar av sig på barnen så de blir oroliga och upplever att det är rörigt.”

Att sjukfrånvaron kan bli hög under en pandemi är kanske inte så lätt att förebygga. Däremot går det att fundera kring hur bemanningen kan förstärkas och organisationen göras mer uthållig. Ett sätt kan vara högre grundbemanning, att helt enkelt kasta in fler pusselbitar att pussla med så att den fasta personalen lättare kan vikariera för varandra. Ett annat bekymmer som enkelt borde kunna avhjälpas för att något lindra det akuta trycket på personalen är den så kallade tremånadersregeln.

”Och sen har vi den här tremånadersregeln… Att vårdnadshavare måste dyka upp innan det gått 3 månader för att inte torska platsen. Samtidigt som vi helt plötsligt ber dem att stanna hemma på grund av underbemanning.”

Att förstärka bemanningen kostar, men det kostar också i längden att inte möjliggöra en god psykosocial arbetsmiljö för våra medarbetare.

”Igår var det så pass för mycket barn att vi var tvungna att vädja till vårdnadshavarna att stanna hemma och inte komma till förskolan vilket inte är så jättekul.

Till råga på allt så har vi fått ett städuppdrag. Vi ska desinficera ytor inne på avdelningen varje dag och diska leksaker så ofta som möjligt och tvätta textilier, men det är svårt att hinna med när man ska vara med barnen.

Det finns ingen tid och utvecklingssamtal och planeringstid ska vi genomföra också fast vi är för lite personal.

Det är inte ovanligt att man bryter ihop ibland på grund av stress eller ångest över saker man bör göra och ska hinna med eller bara ångesten inför morgondagens kommande kaos.”

Det borde vara lätt för var och en att inse att dessa betingelser bäddar för en och annan skrik- eller gråtpaus inne på toaletten och om trycket blir långvarigt, stressrelaterade sjukdomar och långtidssjukskrivningar. Om politiken inte ger cheferna tillräckliga resurser att uppfylla sitt personalansvar är risken att ansvaret förskjuts till individen istället.

“Ledningen anser att de som bryter ihop på jobbet har mycket problem privat, men jag har det bra privat. Det är mitt jobb som förstör mitt privata. Redan kvällen innan tänker jag på vilket eventuellt kaos jag ska kliva in i morgonen därefter på jobbet. Tankar kring vem jag ska jobba med, ska jag behöva ringa och vädja till föräldrar om att stanna hemma idag igen?”.

Sammantaget är förskolan väldigt pressad, men mår inte sämre än att den kan återhämta sig med rätt omsorg och ordentliga tillskott av resurser.  Det åstadkommer vi i den akuta fasen genom att till exempel fördela de välfärdsmiljoner och ytterligare statsbidrag som regeringen aviserat och på längre sikt genom klassisk fördelningspolitik och satsningar på det gemensamma. Vänsterpartiets ersättare i Barn- och ungdomsnämnden, Mia Söderlind, har tillsammans med Socialdemokraternas ledamot adresserat den arbetsmiljö-skuld som uppstått i skola och förskola under pandemin. De har i ett särskilt yttrande till nämnden bland annat föreslagit att en enkät ska gå ut till anställda i förskolan och skolan för att kartlägga arbetsmiljösituationen och behovet av åtgärder för att komma till rätta med problem och brister som har uppstått. Barnen är vår framtid, men de är också här och nu och har rätt till  god pedagogisk omsorg och pedagoger som orkar och hinner med.

Den 18 maj sammanträdde äldrenämnden. Anna Bång (V), som är ledamot i äldrenämnden lämnar följande rapport från sammanträdet.

Nämnden beslöt att förlänga avtal med Ansvar och Omsorg att driva Särskilt boende för äldre, SÄBO, Lönnen och Linden. Detta trots att företaget fått kritik i medier för att många dött på deras boenden och anställda varit kritiska mot att de inte fått skyddsutrustning. Jag yrkade på återremiss, vilket avslogs. Jag reserverade mig då mot beslutet tillsammans med S. I en protokollsanteckning yrkande vi på att företaget till nästa nämndsammanträde ska återkomma med en redogörelse för vilka åtgärder bolaget Ansvar och Omsorgs har vidtagit för att hindra smittspridning på Lönnen och Linden kopplat till beslutet om avtalsförlängning.

I yttrandet skrev vi att en generell utvärdering behöver genomföras under hösten som både gäller för äldreboenden i egen regi och de som drivs av entreprenörer.

Vi i oppositionen kom med ett initiativ om att ge timanställda hel eller deltidstjänster under fyra månader. Vidare att vikarier med utbildning ska erbjudas månadsanställning under fyra månader. Dessa förslag avslogs. I ett yttrande betonade vi att Järfälla är en av de kommuner som har flest timanställda och att detta är dålig personalpolitik samtidigt som det ökar risken för smitta med många kontakter för våra gamla.

En tredje punkt vi, V och S, tog upp var att vi ville att socialchefen ska planera hur Järfälla ska fördela pengar från ”Äldrelyftet”. Detta antogs av nämnden.

Vi ville ha en kartläggning av utbildningsbehov för visstidsanställd vårdpersonal samt ta fram planering för utbildningssatsning. Detta förslag avslogs till förmån för ordförandeförslag om att ta fram en strategi för att höja sjukvårdskompetensen.