Skip to main content

Om ökad HBT-kompetens bland kommunens anställda

HBT är ett samlingsbegrepp för homo-, bisexuella och transpersoner. Med homokompetens menas kunskap och förståelse för homo- bisexuellas särskilda livsvillkor. Konkret kan det handla om faktakunskaper, värderingsdiskussioner och studiebesök.

Mångfald är ett viktigt begrepp för oss, liksom respekt för varje människas identitet, sexuella läggning och könstillhörighet. Vi vill se ett samhälle där ingen ställs utanför eller diskrimineras. Kärleken är en viktig drivkraft både för oss människor i våra relationer och för samhällets utveckling. Därför skall kärlek och sexualitet mellan människor av samma kön värderas lika mycket som kärlek och sexualitet mellan människor av olika kön.

Järfälla skall vara en kommun där alla kan visa sin kärlek öppet, oavsett sexuell läggning. I olika undersökningar har det visat sig att kvinnor och män med annan sexuell läggning än den heterosexuella har sämre hälsa än heterosexuella och att detta står sig genom hela livet.

Att psykosocial ohälsa är överrepresenterad bland unga med annan sexuell läggning än den heterosexuella har påvisats genom ett antal undersökningar. Kommunens verksamhet påverkar alla människors vardag, och därför bör kommunens personal ha en hög kompetens även i HBT-frågor.

Skolan har en avgörande roll då det gäller att påverka barn och ungdomars attityder och ge dem en allsidig sexualundervisning. Fritidsgårdarnas personal har möjlighet att upptäcka både diskriminering och utsatthet och har en nyckelroll. Omvårdnads- och äldreomsorgspersonal behöver HBT-kompetens vid arbete hemma hos människor som inte passar i den heterosexuella normen. Även socialtjänstens arbete med familjer och andra individärenden underlättas om de har en bred kunskap om alla sorters familjer.

Kommunen har också anställda som är homo- och/eller bisexuella. Av rädsla för fördomar avstår många att gå ut öppet och berätta om sin livssituation. Det kan vara av osäkerhet inför hur de egna arbetskamraterna skulle reagera, men också av rädsla för brukarna och deras anhörigas reaktioner. Därför bör dessa frågor diskuteras öppet och våra normer vidgas.

HomO hävdar i en skrivelse till regeringen att det inom sjukvården ofta råder avsaknad av homokompetens, det vill säga kunskap och insikt om hur homo- och bisexuella lever. De påstår inte att personalen är homofobisk men att det finns en risk att man i sitt bemötande utgår från att alla är heterosexuella och blir därmed osäker i sitt förhållande och bemötande till homo- och bisexuella. HomO kräver därför att det ska ingå krav på homokompetens i yrkesexamina hos bl.a. sjuksköterskor och socionomer.

Kommunen kan medverka till en förbättring av många människors liv genom att öka kunskapen hos sina anställda. Många organisationer har utmärkt studiematerial och riksdagens HBT-nätverk, Svenska Kommunförbundet, RFSL m.fl. kan hjälpa till med utbildningsinsatser.

Med anledning av ovanstående föreslås Kommunfullmäktige besluta;

att kommunen arbetar med att öka kunskapen och kompetensen bland sina anställda kring de villkor som homo- bisexuella och transpersoner lever under samt att personalansvarig hittar former för detta

att HBT-frågan förs in i det personalpolitiska handlingsplanen och andra handlingsplan mot diskriminering

 

 

För Vänsterpartiet
Berivan Öngörur (v)

Ensamma flyktingbarn

En ny lag från 1 juli 2006 innebär att kommunerna och Migrationsverket har ett delat ansvar för att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Med ensamkommande barn menas barn från annat land som kommer till Sverige utan legal medföljande vårdnadshavare. Det handlar framförallt om unga pojkar som flyr från oroligheterna i bl a Irak, Somalia och Afghanistan.

I de tidigare tillfälliga förläggningarna som barnen fick bo på den första tiden kunde väntan bli alldeles för lång och var inte några bra boendemiljöer för barn. Syftet med lagen var att bättre ta till vara den kompetens som finns ute i kommunerna när det gäller att ta hand om barn, både i barnomsorg och skola. Man ville också hitta en metod som är säkrare för barnen. Eftersom vistelsen på förläggningen var frivillig i och med att migrationsverket inte hade befogenhet att hålla barnen kvar på förläggningen försvann flera barn spårlöst. Föreningen mot barnsexhandel, ECPAT, har under flera år uppmärksammat myndigheterna på detta problem och har pekat på det stora antalet flyktingbarn, vissa så unga som 5 och 7 år gamla, som årligen försvinner från flyktingförläggningar i Sverige. En stor andel av dem har hamnar i sexhandeln.

Under den senaste tiden har antalet ensamkommande flyktingbarn kraftigt ökat. Varje vecka anländer mellan 30-40 asylsökande barn och ungdomar till vårt land för att söka skydd. Detta samtidigt som Migrationsverket inte har lyckats teckna avtal med tillräckligt många kommuner för att ta emot dessa. Det innebär att det finns ca 200 barn på tillfälliga flyktingförläggningar, i väldigt utsatta situationer.

I ett pressmeddelande från Migrationsverket skriver man att om samtliga kommuner solidariskt tog emot ett till två barn vardera skulle barnen snabbt kunna flytta vidare till boende i en kommun.

Mot denna bakgrund vill jag fråga socialnämndens ordförande:

  1. Har Järfälla kommun i dagsläget möjlighet att ta emot något eller några av dessa barn, och kommer det i så fall att tecknas avtal med migrationsverket?
  2. Om tillräckliga resurser eller annat för närvarande saknas i nämnden för att möta det akuta behovet, är du som ordförande beredd att medverka till att detta tillskapas?
  3. Och på vilket sätt kommer Järfälla Kommun att bidra till att hitta en lösning på den akuta situation som uppkommit?

 

Berivan Öngörur (v)

Svaret finns att läsa på kommunens hemsida, www.jarfalla.se

Kommunens ansvar för ungdomsarbetslösheten

2006 var nästan 22 procent av de svenska ungdomarna mellan 15 och 24 år arbetslösa. Denna höga nivå på ungdomsarbetslösheten slås enbart av ett fåtal andra EU-länder. I Järfälla kommun har vi för närvarande 163 arbetslösa ungdomar mellan 18-24 år, vilket är 9 fler än samma tid förra året. Till skillnad från genomsnittet i länet och landet som minskar, ökar arbetslösheten bland unga i Järfälla.

Kommunen pressas från två håll med regeringes ny arbetsmarknadspolitik. Skärpta a-kassakrav väntas öka socialbidragen för kommunerna och en hårdbantad programverksamhet drabbar både de unga arbetssökande och personal. När reglerna för a-kassan skärps så hamnar räkningen hos Järfälla kommuns socialtjänst i form av ökade försörjningsstödskostnader. Vidare så har statsbidraget till kommunen när det gäller arbetsmarknadspolitik minskat.

Järfälla kommuns verksamhet för ungdomar har nu minskat i samband med regerings beslut om arbetsmarknadspolitik. Samtidigt så kommer Järfälla kommun att ha ökade kostnader för de arbetsmarknadsinsatser som kommunen måste driva i egen regi. Satsar inte kommunen på de arbetssökande då kommer många ungdomar hamna i socialbidragsberoende och utanförskap.

Regeringen har aviserat att jobbgaranti för ungdomar ska ersätta kommunala ungdomsprogram och ungdomsgarantin. Regeringens nya åtgärd jobbgarantin för unga arbetslösa innebär hårdare krav och lägre ersättning för dem som inte snabbt lyckas hitta ett jobb. Alltså helt andra regler än för vuxna arbetslösa. Detta är för mig inget annat än åldersdiskriminering!

Med anledning av detta vill jag fråga det ansvariga kommunalrådet Eva Lennström (m):

  1. Vad kommer kommunalrådet vidta för åtgärder för att komma åt den ökande ungdomsarbetslösheten i Järfälla?
  2. Är kommunalrådet och högerkoalitionen beredd att använda kommunala medel till den här utsatta gruppen ungdomar?

 

 

Berivan Öngörur (v)

Svaret finns att läsa på kommunens hemsida, www.jarfalla.se

Skriftliga omdömen vid skolans utvecklingssamtal

Reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet i barn- och ungdomsnämnden i ärendet ” Skriftliga omdömen vid skolans utvecklingssamtal”.

I Järfälla kommun kan de föräldrar som vill begära få skriftlig information om sina barn genom utvecklingssamtal. Detta är något som en del föräldrar nyttjar medan en del tycker att det fungerar bra att få informationen muntligt.

På alla kommunala år 7-9 skolor får föräldrarna skriftlig information om barnens vecka. I informationsrapporterna finns det både beskrivet om eleven haft frånvaro (giltig som ogiltig) men även information om eleven utmärkt sig positivt eller varit störande och för att ta ett annat exempel så beskrivs det om eleven varit uppmärksam eller okoncentrerad.

Elevrapporterna ser inte exakt likadana ut men alla(för år 7-9) innehåller samma information. Alla får det, oavsett om de har begärt det eller inte.

Vi socialdemokrater och vänsterpartister anser att det är viktigt att föräldrarna får information om sina barn. Vi tycker att det är bra att det finns möjlighet att få skriftligt information men vi anser att förslaget i ärendet handlar om att införa betygsliknande bedömningar i de lägre åldrarna. Detta säger vi NEJ till.

 

För socialdemokraterna                       För Vänsterpartiet

Flora Villalobos Castillo (s)                   Berivan Öngörur (v)
gruppledare                                         gruppledare

Kurdistan vill plugga!

Den 21 mars, när det kurdiska nyåret firas, inleder det religiöst- och partipolitiskt oberoende nätverket Meydan en bokinsamling till förmån för universitetsstudenter i södra Kurdistan (norra Irak).

Meydan-deltagarna, som är svensk-kurdiska universitetsstudenter runt om i
Sverige, besökte förra våren universitetet i staden Duhok. Vi hade jättekul
och lärde oss mycket, men vi gillade inte allt vi såg, till exempel
universitetsbiblioteket. Det var alltför begränsat: det fanns för få böcker
och många var för gamla för att ge en rättvis bild av dagens vetenskap. I
många fall hade studenterna inte ens tillgång till någon kurslitteratur i
form av böcker. Lärarna skrev istället ut texter från Internet som blev
underlag för vetenskapliga studier för studenterna.

Därför kommer vi under en månad (21 mars – 21 april 2007) samla in så mycket
universitetslitteratur på engelska som vi kan och sedan skicka det till
Duhok. Vi gör alltså det här för att studenter i Kurdistan anser att de har
för dålig studentlitteratur. För den som inte har böcker att skänka tar vi
även emot donationer i form av pengar som vi köper böcker för.

Hoppas att du också tycker det är en bra idé och vill bidra på något sätt.

Mer info om hur du går tillväga finns på:
https://www.xwendevan.org/kampanj.html