På lördag den 24 januari kl 15 träffas Vänsterpartiet Järfällas miljönätverk för
Haris Grabovac från Expo inleder på årsmötet
planering på konditori Sans Rival i Jakobsberg.
På måndag den 26 januari kl 18 träffas V:s bostadsgrupp, samling utanför kommunhuset.
På tisdag den 27 januari träffas åter miljönätverket kl 18, samling utanför ABF, Riddarplatsen 36 i Jakobsberg.
På torsdag den 29 januari kl 18 träffas V:s välfärdsgrupp, samling utanför kommunhuset.
På lördag den 7 februari kl 15 blir det årsmöte för Vänsterpartiet Järfälla på ABF, Riddarplatsen 36, VI tr, i Jakobsberg. Tema: hur bemöta hotet från fascismen. Cirka kl 18 blir det middag på Country Thaifood i Jakobsberg. O.S.A till middagen senast 4 februari till [email protected].
Kvinnojouren Stina i Järfälla firade i fjol 30-årsjubileum. Igår var de inbjudna till Vänsterpartiet Järfälla för att berätta om sin verksamhet. Kommunen stöder verksamheten, men halvhjärtat. Behoven är större än resurserna. Kvinnojouren får bidrag för bara ett år i taget och måste dessutom gå ut och söka bidrag på andra håll för verksamheten. Kvinnojouren har boende för sex kvinnor, som får bo maximalt tre månader, ofta med barn. De senaste åren har 30-40 kvinnor bott där under året, med totalt lika många barn. Tyvärr får man vid hög arbetsbelastning tacka nej till många kvinnor, runt 70 stycken per år.
Kvinnojouren tar inte bara emot kvinnor från Järfälla utan man har kontakter med andra kvinnojourer och när det är ledigt kan man ta emot kvinnor från Stockholm och andra kommuner. Förutom det skyddade boendet kan man erbjuda öppen mottagning samt juridisk rådgivning, oftast på telefon.
Förutom de cirka 2,5 heltidstjänsterna så skulle man inte klara sig utan det tjugotalet volontärer som hjälper till, främst på kvällar och helger när de anställda inte är på plats. Under ett år får man cirka 700 telefonsamtal från hjälpbehövande kvinnor och cirka 500 telefonsamtal från myndigheter. Unga tjejer som hör av sig slussas till ungdomsmottagningen.
Vi behöver ett ökat ekonomiskt stöd från Järfälla kommun med den nya majoriteten. Vi fick höra att Vänsterpartiet i budgeten föreslagit 500 000 kr i extra stöd till kvinnojouren och vi hoppas att det kan bli verklighet. Ett problem vi har är att även socialen och polisen har begränsade och minskande resurser. Socialen tror nästan alltid mer på mannens version än kvinnans och det är väldigt olyckligt, säger Heidi Knorn, ordförande i Kvinnojourens styrelse (bilden).
Ikväll tisdagen den 13 januari kl 18.30 anordnar Vänsterpartiet Järfälla medlemsmöte. Det inledande temat på mötet är våld mot kvinnor och styrelsen har bjudit in Heidi Knorn och Rita Olofsson från Kvinnojouren Stina i Järfälla. De berättar om sin verksamhet och antalet kvinnor som söker skydd, om behovet av mer resurser i form av pengar och lägenheter. Kvinnojouren tvingas idag ibland att tacka nej till hjälpsökande kvinnor på grund av för lite resurser.
Partiföreningen bjuder på mackor och fika. Välkommen till ABF, Riddarplatsen 36, VI tr, i Jakobsberg!
V Järfällas välfärdsgrupp har träffat och intervjuat Hugo Kallenbach, Eva Eklund och Peter Ulander, fackliga företrädare i Kommunal. Hemsidan publicerar här intervjun som gjorts av Monika Lafveskans, Elisabet Jones och Hülya Aydogmus. Hur många anställda har kommunen inom äldrevården?
– Cirka 300 personer på vardera hemtjänst och äldreboenden. Kommunen har nu fått ett nytt äldreboende, Almen,
i Barkarby. Den tidigare företagaren, Frösunda omsorg, uppfyllde inte Socialstyrelsens krav, så
kommunen fick ta över. Man har bättre kollektivavtal, och den personal som övertogs från Frösunda
upplever att det känns tryggare nu. Fackanslutningen bland de nytillkomna är 100-procentig. Beskriv skillnaden i anställningsvillkor mellan de privat och de kommunalt anställda!
– Trots att priset inte täcker verksamheten, är de kommunalt anställda nöjdare och har bättre
arbetsvillkor än de privatanställda. Med rätt pris skulle personaltätheten bli högre och kvalitén
bättre. Inom det privata finns en mycket liten klick (max 30 procent) fast anställda, medan de flesta är
timanställda. Det blir hög omsättning av personal, ingen kontinuitet och därmed sämre kvalitet. Hur ser arbetsmiljön ut för hemtjänsten?
– Både kommun och privata vårdbolag använder sig av tidmätningssystemet Mobipen. Detta är en
stressfaktor, eftersom det i de anställdas schema inte finns inlagd tid för förflyttning. Den
kommunala hemtjänsten och facket ”jobbar på det” och använder programmet ”Time care”, som
dock bara registrerar den tid som Mobipen uppger. De kommunalt anställda har dock månadslön (22
000 – 24 000 för heltid), oavsett hur många timmar de jobbar, men tajta scheman med bristande tid
för förflyttning är ett problem för alla. Inom den privata vården får man som timanställd bara betalt
för Mobipentiden, inget för förflyttningar. För att få ihop till en normal arbetsdag (7 tim.) kan man
därför vara tvungen att jobba 9-11 timmar. Inom den privata vården förekommer många så kallade delade tjänster, det vill säga man arbetar morgon och kväll men är ledig mitt på dagen – utan lön! Inom den kommunala vården förekommer detta inte.Ett socialt problem för de timanställda är att de har svårt att få lägenhet, banklån, mobilabonnemang eftersom de inte har fast anställning.
Hur upplever de anställda sin arbetsmiljö?
– Personaltätheten är för låg överallt , och framför allt inom det privata trimmar man organisationen
till bristningsgränsen med korta och många pass och obetalda förflyttningar. Många ”jobbar sönder
sig ”av lojalitet med de gamla. Inom den privata vården försöker man också öka vinsten genom att anställa ej kompetent/behörig
personal. På så sätt kan man spara in upp till 150 000 per boende. Hur är anställningstryggheten?
– De ej fast anställda (=majoriteten inom privatvården) får sparken efter 340 dagar, eftersom
arbetsgivaren efter 365 dagars anställning är skyldig att ge företräde på lediga tjänster, vilket innebär
ökade kostnader för arbetsgivaren. Då kan den timanställde jobba 340 dagar i en annan kommun, sen i
en tredje och efter dessa 3 år kan de börja på ny kula i ursprungskommunen… Hur många jobbar heltid?
– ”Heltid existerar inte”. Många jobbar upp till 87procent men allt från 50 procent förkommer. En del har börjat
arbeta sent i livet efter att ha passat barn och varit hemmafruar. Dessutom jobbar ganska få tills de
är 65 år. Summa summarum: kort livsarbetstid och deltid ger dålig pension.