Nu verkar debatten om invandring vänt, efter de stora folkvandringarna från Syrien till Europa och bilder på barn som spolats iland i Medelhavet. Jimmy Åkesson blev svarslös i SVT nyligen på frågan vad han ville göra för de flyktingar som redan är på flykt. Och hur ska man egentligen argumentera med sympatisörer till Sverigedemokraterna? Psykologer hävdar att det inte räcker med att presentera säkra fakta utan att frågan handlar om känslor – inte fakta.

En som ändå gör ett försök att presentera en del fakta är Daniel Hedlund, forskare vid Stockholms Universitet och medarbetare i tidningen Clarté. Han konstaterar att det är mycket okunnighet i debatten. Asylsökande, anhöriginvandring och arbetskraftsinvandring rörs ihop.

Totalt är över 50 miljoner människor på flykt i världen. Bara en bråkdel kommer till Europa. ”Varför måste Sverige ta emot alla flyktingar?” klagar rasisterna. Men enligt FN:s siffror så är faktiskt Sverige bara på plats 25 bland länder i världen i antal flyktingar per capita. Lilla Malta tar exempelvis emot dubbelt så många flyktingar som Sverige per capita.

”Kostnaderna för invandringen gröper ur hela vår ekonomi”, klagar rasisterna. Men faktum är att kostnaden för migration är ungefär lika stor som kostnaden för Rut och Rot (i budgeten i år för Socialförsäkringsutskottet), dvs ca 17,5 miljarder. Dessutom är det långsiktigt bra för ekonomin.

Alla flyktingar har rätt att söka asyl i Sverige och i andra länder. Besluten prövas alltid individuellt. Det här har EU bestämt. Sverige har dessutom skrivit under ett antal internationella konventioner. Om Sverige vill förändra flyktingpolitiken i grunden så måste vi gå ur EU och frånträda de konventioner vi skrivit på.

Vårt migrationssystem är redan nedskuret så mycket det går, skriver Daniel Hedlund och menar att fokus istället borde ligga på en förbättrad generell välfärdspolitik, bättre resurser och kompetens i asyl- och mottagningssystem, skola, psykiatri, mer barnperspektiv i migrationsärenden och socialtjänst.

Vad säger då Vänsterpartiet allmänt om migration? V vill skapa en mänsklig och generös flyktingpolitik i Sverige och Europa. Alla ska ha möjlighet att söka skydd undan förföljelser och alla ska få sina asylskäl prövade på ett rättssäkert sätt. För att det ska bli verklighet behöver vi avskaffa Dublinförordningen och låta de asylsökande själva bestämma vilket land de vill söka asyl i. Dessutom krävs en rad ändringar i utlänningslagen för att säkerställa att skyddsbehövande och migranter får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda och att de ges en rättvis och rättssäker prövning av skyddsskäl eller andra skäl för uppehållstillstånd.

Ingen skall avvisas till länder där det råder väpnad konflikt och kvinnors och HBT-personers flyktingskäl måste väga tyngre än vad de i dag gör. Papperslösa och gömda måste få stärkta rättigheter på arbetsmarknaden, deras barn ska ha rätt att gå i skolan och alla i Sverige ska ha rätt till vård på lika villkor.

Handläggningstiderna för ärenden om uppehållstillstånd är ett problem. Att människor fastnar i den ovissa väntan som asylprocessen innebär, är förödande. Därför föreslår Vänsterpartiet att en bortre gräns på 18 månader ska införas i asylprocessen.

Vi vill att staten ska ha det övergripande ansvaret att ta emot flyktingar och migranter till Sverige. Flyktingmottagandet ska därför ha en tydlig nationell styrning och tillräcklig statlig finansiering.

Vi vill lagstifta om att alla kommuner ska dela på ansvaret och ta emot flyktingar.

Vi vill att barnperspektivet ska vara det överordnade och vill göra FN:s Barnkonvention till svensk lag.

Sedan den 1 september finns nu ett antirasistiskt, partipolitiskt och religiöst obundet 

EXPO-nätverk i Järfälla. Nätverket heter Tillsammans för Järfälla och har en ledningsgrupp,

vars sammankallande är Peter Ulander som du når via mailadressen

[email protected]. Vi har också öppnat en Facebooksida, Tillsammans för Järfälla ([email protected]). Om du tycker att kampen mot rasismen är viktig, gå in och lajka vår facebooksida!

Måndagen den 31 augusti var höstens första möte i Järfälla kommunfullmäktige. Hemsidan fick en intervju med V:s gruppledare Bo Leinerdal efter mötet.

Vad hände på kommunfullmäktige i måndags?

– Det viktigaste som hände var att kommunfullmäktige  beslutade om detaljplan för Kallhälls centrum. Det innebär klartecken för att börja utbyggnaden av Kallhäll. 300 nya bostäder och ett nytt Folkets Hus  kommer att växa fram under de närmaste åren. Vänsterpartiet välkomnar utbyggnaden då den ger Kallhälls centrum ett välbehövligt lyft. Vi tycker att det är bra att bostadsbyggandet sker i kollektivtrafiknära lägen så att vi kan bevara Järfällas och Kallhälls gröna områden. Vi hade önskat att hälften av de 300 bostäderna skulle vara hyresrätter, men vi fortsätter kämpa för fler hyresrätter i kommunen.

Nya bostäder i Barkarbystaden var uppe också?

– Ja, på samma möte beslutades att sälja mark i Barkarbystaden till Wallenstam fastighets AB. De skall bygga 250 hyresrätter i Barkarbystaden. En viktig uppgift för kommunen måste vara att verka för att hyrorna hålls på en rimlig nivå. Vänsterpartiet kommer i höst diskutera hur vi får ett billigare byggande och därmed lägre hyror. Den överenskommelse mellan vänsterpartiet och regeringen om ett statligt stöd till byggandet av mindre, billiga och klimatsmarta hyresrätter är ett led i detta.

Och förslag att bygga en ny privat förskola i Jakobsberg?

– Ja, kommunfullmäktige beslöt också att sälja mark till Turako AB. De ska bygga en förskola vid Vattmyra. Vi ser inget problem att sälja mark för att bygga förskola, det behövs. Men i samma avtal skrivs in att förskolan ska vara privat och drivas av Acedemedia. Vänsterpartiet tycker att vi ska driva våra förskolor och skolor i kommunal regi. Efter mötet kom nyheten att rikskapitalbolaget som äger  Academedia kommer att sälja företaget de närmaste åren.  Vi tycker att Järfälla ska vara befriad från kortsiktiga rikskapitalister inom välfärdssektorn och föreslog att kommunen ska bygga och driva förskolan i Vattmyra. Men det tyckte inte kommunfullmäktige som röstade ned förslaget.

Den 1 september 2012 ställde sig 300 människor i vägen för maskinerna i Ojnareskogen på Gotland och stoppade Nordkalks planer på att hugga ner träden. Händelsen var en viktig delseger i det som har kommit att bli en 10-årig kamp för att rädda Ojnareskogen och Bästeträsk. Vi är många som under åren engagerat oss för den värdefulla miljön och naturen kring Ojnareskogen på norra Gotland.

Regeringen beslutade igår att Ojnareskogen ska bli ett Natura 2000-område. Det betyder att det blir svårare att bryta kalk i området. Det som gjorde att regeringen till slut vågade fatta beslutet, under stora våndor från socialdemokratins sida, var att länsstyrelsen gav beskedet att det inte fanns något alternativ. Beskedet från länsstyrelsen kom i fredags. Det är dock inte definitivt klart att Ojnareskogen räddas för ärendet ligger hos Mark- och miljööverdomstolen och kommer nu att behandlas där, när väl regeringens beslut togs igår.

Men så här långt har i alla fall en aktiv opinion kunnat påverka regeringen och viktiga naturvärden har åtminstone just nu gått före kortsiktiga vinstintressen. Ett tack till alla er som varit aktiva i opinionsbildningen, i sociala medier och på Gotland. Det är vi miljöaktiva som tvingat fram detta beslut. Och det är möjligt att det kommer att behövas ytterligare opinionsarbete för att rädda Ojnareskogen, men just nu har i alla fall en delseger uppnåtts!

Järfälla kommuns miljöplan, som gäller 2010-2020, ska revideras. Vänsterpartiets Järfällas miljönätverk har ägnat sig åt att studera nuvarande miljöplan och funderat på vad som kanske saknas eller borde ändras. Nätverket har delat upp miljöplanen i olika områden och fördelat mellan aktivisterna.

Gårdagens medlemsmöte hade inledningsvis miljötema. Vi inledde med fika, där allt som serverades såklart var ekologiskt. I och för sig ingen större skillnad mot hur det brukar vara på föreningens träffar. De olika grupperna presenterade sedan sina respektive områden för mötesdeltagarna. Det handlade om transporter, naturområden, mat, energi, kemikalier/gifter och kommunens miljödiplomering. Varje grupp presenterade dels vad miljöplanen säger om respektive område och sedan vad man tycker borde ändras eller läggas till.

Det kom upp flera intressanta förslag kring som skulle kunna minska biltrafik, buller, öka cyklandet, naturområden som behöver bättre skydd. Sjöar och vattendrag som behöver renas. Hur vi kan minska köttkonsumtionen, och därmed utsläpp av växthusgaser, inom kommunal verksamhet. Det presenterades förslag för att tydliggöra energiförbrukningen för enskilda hushåll, vilket visat sig leda till minskad förbrukning, förslag på förnybar energi. Vad kommunen borde se över för att minska

användningen av kemikalier i t.ex. skolor och förskolor. Miljödiplomeringen och tankar kring var man borde satsa för att få fler verksamheter att jobba med att uppfylla kraven för detta.
Efter presentationerna så delade vi upp oss i grupper och jobbade med samma områden och alla som var med på mötet fick chans att tänka fram ytterligare förslag. Det jobbades febrilt i de olika grupperna och sedan redovisades deras tankar. Det blev bra förslag för miljönätverket att jobba vidare på.