Författare: jarfalla

LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – tillkom 1994 och måste sägas vara en revolutionerande reform för människor med svårare funktionsvariatoner. Tanken var att de som omfattas av LSS skulle kunna leva liv som liknande det som alla friska tar för givet. Att man skulle kunna ta del av det samhället har att erbjuda och kanske kunna arbeta. Institutioner stängdes och de som tidigare levde på dessa institutioner kunde leva ett bra och självständigt liv. Det är en fantastisk reform som vi ska värna om.

Under Vänsterdagarna i Malmö i september genomfördes en paneldebatt med namnet Rätten att leva som andra. I panelen deltog Ingrid Burman, före detta ordförande i Handikappförbunden och politiker från Vänsterpartiet, Veronika Kallander, vänsterpartistisk kommunpolitiker från Sundbyberg, Tomas Jansson, ordförande i FUB, Maria Forsberg, v- kommunpolitiker från Eskilstuna och Maj Karlsson, riksdagsledamot för V. Moderator var Eva Olofsson, tidigare riksdagsledamot för V.

I kortsiktig besparingsiver så utsätts LSS för angrepp från olika håll. Generellt har man blivit mycket mer restriktiv med beslut om LSS. Maj Karlsson menar att LSS har vingklippts av en fuskdebatt som förts under Alliansens regeringstid.

Rätten till stöd prövas många gånger i domstolar, där domarna ofta slutar med att den som borde ha rätt till stöd enligt LSS förlorar. Tolkningarna i domstolarna har blivit tuffare och ett verktyg för att rulla tillbaka de framsteg som LSS-reformen innebar. Enligt LSS ska man ha rätt att leva samma liv som alla andra i samma ålder och region där man bor. Men man är dålig på att ta hänsyn till just detta när man fattar beslut om stöd enligt LSS.

Vissa kommuner, även Järfälla, tar fram riktlinjer för hur LSS ska tillämpas, vilket stryper LSS och begränsar den enskildes rättigheter. Tanken med LSS är ju en individuell bedömning utifrån lagstiftningen för att fatta beslut och ta fram planer, inte att använda riktlinjer som kommunen tagit fram för att spara pengar. Kommunal assistans har inte visat sig vara rättvis, enligt Maj Karlsson, det ska finnas en statlig huvudman.

Utöver LSS finns det andra frågor rörande funktionsnedsättningar som kommunen behöver arbeta med, exempelvis tillgänglighet. Här behöver berörda på något sätt komma med tidigt i processen för att det ska bli rätt från början. Det är tyvärr fortfarande inte ovanligt att man missar att göra lokalerna tillgängliga för alla. Ett exempel är när man byggde en ny simhall i Eskilstuna. Här uppmärksammades ett flertal brister i tillgängligheten, som fick åtgärdas. En annan viktig sak är arbete och sysselsättning för personer med funktionsvariationer. Efter att tidigare gått åt rätt håll så har det på senare år gått åt andra hållet. Här finns mycket kommunen kan göra för att förbättra situationen.

Eskilstuna kommun fattade beslut om att anställa 100 personer med funktionsvariationer. De utför viktiga insatser och ska därför ha riktiga arbeten, få lön som är pensionsgrundande och självklart ska de tilldelas vettiga arbetsuppgifter, inte meningslös sysselsättning. Socialtjänstlagen kan ge stöd vid anställning. Arbetsförmedlingen, som har samarbetat med kommunen på ett bra sätt, står för en större del av lönekostnaden med lönebidrag. Troligtvis blir detta trots allt billigare för samhället än kommunalt driven daglig verksamhet, som många gånger kan bestå av meningslösa aktiviteter.

Veronika Kallander, som själv använder rullstol och bland annat är ordförande i kommunala rådet för funktionshinderfrågor i Sundbyberg, menar att funktionsnedsatta ibland verkar betraktas som ett tredje kön. Dessutom tycker hon inte det borde behöva finnas specifika ”funktionshinderfrågor”.

Sammanfattningsvis var det en intressant debatt om ett viktigt område. Vi måste slå vakt om att LSS inte urholkas mer. Vänsterpartiet är ett parti som står upp i dessa frågor. Men inte ens vi är felfria, kunde jag konstatera när en av deltagarna från V Järfälla som deltog i Malmö använde rullstol. Det är väldigt lätt att tillgänglighetsfrågor glöms bort även om det är omedvetet. Det visar hur viktigt det är att jobba med dessa frågor och att fler med funktionsvariationer får chansen att på lika villkor få ta del av samhället. Det tjänar vi alla på, som samhälle.

TS

På Järfällas kommunstyrelse i måndags kom beslutet upp om att inrätta en kompetensfond för vidareutbildning av personal. Vänsterpartiet stödjer detta, däremot inte iden att även privata utförare inom välfärdssektorn ska kunna söka medel ur fonden. Vänsterpartiets Bo Leinerdal reserverade sig mot detta och skriver så här i sin reservation:

”Vår utgångspunkt är att kompetensutveckling och vidareutbildning ska vara en självklar del i det löpande arbetet och därmed finnas i respektive nämnds årsbudgetar. Men vi står också bakom att Järfälla kommun inrättat en kompetensfond. Vi anser att det är väl använda pengar att avsätta medel i en kompetensfond för att stärka Järfälla kommun genom att investera extra i personalens kompetens och vidareutbildning.

Men vi vill värna om Järfällas skattepengar. Vi anser det orimligt att vinstdrivande privata utförare inom välfärdssektorn ska ges möjlighet att ta del av medlen i kompetensfonden. Personalen i dessa företag har naturligtvis rätt till kompetensutveckling. Men företag som Attendo, Academedia och Engelska skolan som redovisar vinstuttag på flera miljoner kronor bör satsa något av dessa vinster på sin personals kompetensutveckling istället för att kommunen ska finansiera det. Det innebär att de privata välfärdsföretagens vinstmarginal ökar och att utrymmet för kompetensutveckling för kommunens personal minskar.

Undertecknad reserverar sig mot att kommunstyrelsen avslog vänsterpartiets förslag:  Anställda hos externa utförare som bedriver icke vinstdriven verksamhet som finansieras av kommunen har möjlighet att ansöka om medel för vidareutbildning och kompetenshöjning. Vid ansökan från extern utförare ska senaste årsredovisningen inlämnas. Att med denna förändring regelverket och tillämpning för kompetensfond i Järfälla kommun 2015-2018 godkänns”

Vi var sju personer från V Järfällas miljönätverk  som besökte solcellsföretaget Midsummer AB i Järfälla den 8 oktober. Vår värd var företagets CEO, Sven Lindström. Midsummer är ett ganska litet företag med 35 anställda. Presentationen och visningen av företaget och deras teknologi var mycket intressant och informativ.

Midsummer tillverkar inte solceller till försäljning, utan säljer en maskin som i sin tur tillverkar solceller. Maskinen kallas en sputterutrustning (DUO) för anläggning av det aktiva elektriska lagret på solceller, CIGS. Utrustningen säljs med en anpassad process till andra företag som  tillverkar solceller. Process och utrustning säljs som ett paket.

Företaget bedriver hela tiden en utveckling av processen i sin egen utrustning, och tillverkar därför mindre pilotkvantiteter av solceller för tester samt för demonstration och processupport till sina kunder. Förutom DUO-maskinen behövs annan kompletterande utrustning för tillverkning av solceller; tvättutrustning, screentryckning, sintringsugn etcetera.

Solceller tillverkade med utrustning från Midsummer är INTE baserad på den i dag vanligaste tekniken med kisel. Det aktiva lagret, som genererar den  fotoelektriska spänningen, är en sammansatt halvledare bestående av koppar- indium-gallium- selen (CIGS). De olika materialen anläggs på tunna (< 0,3 mm tjocka) plattor av rostfritt stål (ca 15 cm – 15 cm). Kristallerna av CIGS blir ca 0,5 um stora ( 1 um = 1 tusendels millimeter). Den totala tjockleken på de de deponerade lagren är endast 2 um. Slutligen anläggs en silverpasta som sedan värmebehandlas.

Andra tillverkare av CIGS-solceller använder giftigt kadmium, men inte Midsummer. Efter test monteras plattorna slutligen ihop till större paneler, och sedan kan panelerna monteras på till exmpel tak för att producera el.

En maskin kostar idag ca 4 – 5 miljoner US-dollar och har en leveranstid efter beställning på cirka sju månader.

För- och nackdelar med solpaneler tillverkade med Midsummers process jämfört med med konventionella solpaneler:

Fördelar: flexibla, låg vikt. Kan limmas direkt på industritak direkt på till exempel takpapp, vilket är en stor fördel i sydliga länder där taken ej är så stabila. Inga metallramar och stativ krävs.
Nackdelar: Något dyrare i tillverkning än kiselsolceller. Läge effektivitet än kiselsolceller, ca 13 procent jämfört med ca 18 – 20 procent för kisel.
Kostnad / energi blir i stort samma i de båda fallen om man tar hänsyn till billigare installation med Midsummers paneler.

Största användningsområdet för solpaneler med Midsummers teknologi är troligen stora industrier där man vill producera el för egen användning. Installation på bostadshus är också intressant. Teknologin kan för närvarande inte konkurrera med kisel när det gäller stora energiparkanläggningar. I ett projekt i Polen har man monterat Midsummers paneler på taket av diselbussar. Midsummer har sålt utrusning även till Kina som är klart dominerade när det gäller tillverkning av solpaneler, för närvarande mest kiselbaserade solpaneler.

Förutom en presentation av företagets teknologi och en visning av tillverkningen, presenterade Sven Lindström mycket intressanta fakta angående status och utveckling och marknadsprognoser för solpaneler i världen. Intressant är att tillverkning och installationer av solpaneler ökar kraftigt i hela världen och överträffar alla tidigare gjorda prognoser.

För mer info kan man besöka företagets hemsida: midsummer.se

/EN

Jonas Sjöstedt säger i en kommentar att Kristdemokraterna (KD) har tappat sin trovärdighet efter att de bytt fot om DÖ (decemberöverenskommelsen). – Jag tycker att KD inte är ett parti man kan lita på. Det är högst oklart vad Kristdemokraterna har för alternativ. Och vidare:

Det är ett beslut mot någonting men frågan är vad det är ett beslut för. Allt pekar mot att de är på väg att göra sig beroende av Sverigedemokraterna för att på något sätt försöka fälla regeringen.

Det tror jag är en väldigt olycklig väg för både Kristdemokraterna och svensk borgerlighet.
Jag tycker att KD inte är ett parti man kan lita på. Man har gjort en avgörande politisk överenskommelse som faktiskt Göran Hägglund var en av fäderna till. Mindre än ett år senare bryter man den överenskommelsen och partiledningen tar inte ställning i debatten.
Frågan är om alliansen finns kvar. Vi får se hur de andra partiledarna svarar. Är det så att man går olika vägar i frågor om budget och regeringsfrågor, då finns inte alliansen längre.

Jonas Sjöstedt har varit i kontakt med Stefan Löfven för att säkerställa att regeringens och Vänsterpartiets fortsatta samarbete.

Jag har pratat med Stefan Löfven och jag har bekräftat att vi fortsätter vårt budgetsamarbete som planerat. Vi håller ingångna avtal. Jag tror också det är viktigt i en sådan här politiskt turbulent tid, båda nationellt och internationellt, att man håller det man lovar.

Den frågan kommer att diskuteras på Vänsterpartiet Järfällas nästa medlemsmöte den 28 oktober, då styrelseledamoten i Republikanska Föreningen Erik Nordblad är inbjuden. Och för första gången har riksdagsledamöter från fyra olika partier gått samman och skrivit en gemensam motion för en övergång till republik.

Det är ledamöter från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Folkpartietsom skrivit den historiska motionen.

– Monarkin är en kvarleva från en tid då Sverige inte var en demokrati, säger Yasmine Larsson (S) och ordförande i Republikanska Föreningen i ett pressmeddelande. 

Bakom motionen står riksdagsledamoten och ordföranden i Republikanska föreningen samt riksdagsledamöterna Maria Weimer (FP), Niclas Malmberg (MP) och Mia Sydow Mölleby (V).

Yasmine Larsson säger så här om motionen:

– Monarkin är en kvarleva från en tid då Sverige inte var en demokrati. Den står för en ytterst förlegad syn på att en familj i Sverige anses vara högre uppsatt och mer värd än alla andra. Därför är det glädjande att se att allt fler människor nu engagerar sig i frågan och aktivt tar ställning för ett demokratiskt, jämlikt och modernt statsskick. Att det nu dessutom läggs en flerpartimotion för republik i Sveriges Riksdag är en rörelse i tiden.

Republikanska föreningen är på stark frammarsch. Föreningen har 11 000 medlemmar – och har fått över 40 000 likes på Facebook.

– Det är bra att vi lägger en motion med ledamöter från flera partier. När vi väl ska rösta om saken hoppas jag att ännu fler är med, säger Mia Sydow Mölleby (V) i pressmeddelandet.

Maria Weimer (FP) tillägger: – Det är bara genom att sträcka oss över partigränserna som vi kan åstadkomma en förändring i vårt statsskick.

Niclas Malmberg (MP) säger: – Det har nu gått över 40 år sedan Torekovkompromissen träffades, med dess innebörd att monarkin behölls men utan konstitutionell makt. Kompromissen var vad som var möjligt att åstadkomma då, men 13 riksdagsval senare och med helt nya generationer av parlamentariker, måste vi nu kunna gå vidare och få bort denna rest av ett fördemokratiskt statsskick.