Författare: jarfalla

Förskola eller barnförvaring? Frågan är berättigad. Förskolan ska vara ett komplement till hemmet för att stimulera våra yngsta samhällsmedborgare i utveckling och lärande, vilket är en förutsättning för att både män och kvinnor ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete.

En av de största utmatningarna våra barn har i förskolan är att möta för många kompisar och för lite personal. Storleken på barngrupperna  kan för de allra yngsta (1-3 år) vara 21 barn på fyra pedagoger. Då är inte all personal på heltid.

Det finns många perspektiv som talar för att storleken på barngrupperna är vansinniga. Vi kan börja med hälsoperspektivet. Det är hög sjukfrånvaro hos personalen och i barngrupperna, vilket försvårar det pedagogiska uppdraget förskolan har. Många timvikarier som kallas in har inte den kompetens som behövs för att utföra förskolans uppdrag.

” – Personalen i förskolan drabbas också hårt av de stora barngrupperna och en tredjedel av all personal idag är i riskzonen för utmattningsdepression”. ” – Det vi ser liknar strukturell barnmisshandel. Barnen som inte blir sedda och bekräftade får dåligt självförtroende”. säger förskolepsykologen och doktorn i pedagogik Birgitta Lidholt.

Ett annat perspektiv är de anknytningsteorier som finns. Ett litet barn kan inte knyta an till fyra pedagoger vid förskolestarten och inte inte heller till 20 kompisar. Hur bra pedagogerna än är på att arbeta i små grupper så kvarstår faktum att många avdelningar har ett för högt barnantal som ska dela på allt; pedagoger, frukt, mat, leksaker, tid.

Vänsterpartiet vill satsa mer på förskolan. Förutom att göra något åt barngruppernas storlek och personaltätheten så vill vi inkludera alla barn. I Järfälla har alla barn rätt till 30 timmars förskola per vecka, oavsett föräldrarnas sysselsättning. Detta borde vara standard i hela riket. Dessutom så måste behovet av barnomsorg på obekväma arbetstider, såsom kvällar och helger ses över och tillgodoses. Först när vi gör något aktivt åt de problem som finns i dagens förskola, först då ses våra barn för det som de är; VÅR FRAMTID.

*citat till artikeln tagna från https://hemmaforaldrar.se/forskol_for_de_allra_minsta.htm

** Mer om vad Vänsterpartiet vill göra för förskolan finns att läsa här: https://www.vansterpartiet.se/politik/forskolan

Jakobsbergs folkhögskola hade nyligen besök av författaren och journalisten Kajsa ”Ekis” Ekman som pratade om den ekonomiska situationen i Grekland. Ekis har skrivit en bok på temat, som heter Skulden – Eurokrisen sedd från Aten, där hon ger en annan bild av krisen än den som lyfts fram i media i exempelvis Sverige. Här har vi matats med bilden av greker som arbetsskygga, lata personer som går i pension i 40-årsåldern och Grekland som ett land med en för stor offentlig sektor.

2011 blev Ekis kontaktad av en vän, bosatt i Grekland, som beskrev vad som höll på att hända p.g.a av de ekonomiska ultimatum som trojkan ställde på Grekland – genomför ekonomiska nedskärningar eller så blir det inga nödlån. Trojkan är EU–kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden (IMF). Hon åkte dit och möttes av ett land som var likt Sverige på många sätt. Folk hade råd att unna sig en del som satt guldkant på tillvaron. Under två år besökte hon sedan Grekland i genomsnitt en vecka i månaden och fick under den tiden se ett land där de ekonomiska nedskärningarna steg för steg gjorde det allt mer knapert för vanligt folk. Under krisåren kan man se hur bekymren tär på folk, hur de ser ut att åldras i förtid. Alkoholkonsumtion och spel har ökat. Nativiteten sjunker då folk inte har ekonomi att ta han om barn.

Men kunde bilden av den lata greken verkligen stämma? En enkel kontroll av publicerad statistik visade att det inte alls stämmer. Grekerna jobbade i genomsnitt 42,2 timmar/vecka, mest i Europa. De hade en snittlön på under 1000 euro, vilket är lågt. De gick i pension i snitt vid 61,3 år och snittet för övriga Europa var 61,1 år. Visst förekommer mer korruption, men i övrigt är det inte mycket i bilden man ger av Grekland som stämmer.

Makten fanns inte längre hos de styrande i parlamentet utan hos trojkan som ständigt kom med nya krav som parlamentet bara hade att rösta ja eller nej till. Folk började rikta sin ilska nedåt i stället för uppåt. Invandrarna blev syndabock och nazistpartiet Gyllene gryning växte kraftigt.

Men hur hamnade Grekland i dessa ekonomiska problem? Den vilda spekulationsekonomin i USA, som ledde fram till finanskrisen 2008, spred sig till Europa. I flera länder fick skattebetalarna rädda banker som hade ”förlånat” sig. Där hade flera av de sydeuropeiska länderna redan rätt dålig ekonomi. Innan eurosamarbetet så hade de centraleuropeiska länderna med tillverkningsindustri svårigheter att exportera p.g.a högt värderade valutor. De tjänade på att införa Euro som valuta, då det vart som en nedskrivning av valutan. Det motsatta hände i sydeuropeiska länder.

För att klara de ökande kostnaderna var man tvungen att låna till statsbudgeten. Detta tillsammans med banker i Tyskland och Frankrike som gärna lånade ut pengar ledde till att exempelvis Grekland drog på sig en stor statsskuld. Hade Grekland inte betalat så hade problemet i stället drabbat Tyskland och Frankrike, där skattebetalarna hade fått rädda sina banker. IMF lånade ut pengar till Grekland för att rädda de utländska bankerna. Därefter har Grekland brottats med att betala sina skulder, som är så stora att de egentligen hela tiden stiger då man måste låna mer för att kunna betala räntorna.

I januari i år gjorde vänsterpartiet Syriza ett historiskt val i Grekland och blev största parti. De senaste decennierna har högern varit på frammarsch i Europa. Syriza vill pressa trojkan till låneavskrivningar. Men det finns antagligen en rädsla för att ett vänsterparti som Syriza ska ha framgång med trojkan, och att det ska ge luft åt vänsterpartier i andra europeiska länder. Därför vill man antagligen klämma åt dem. I Spanien växer vänsterpartiet Podemos.

Järfälla kommun står inför stora utmaningar. I en växande kommun finns risk att all energi och kraft ägnas åt plan- och byggfrågor. Det är naturligt då en god fysisk miljö är en förutsättning för ett bra liv. Men lika viktigt är att ständigt arbeta med utveckling av utbildning och de sociala- och kulturella verksamheterna.

Kommunen har en viktig roll att skapa jämlika förutsättningar i livet. Det handlar helt enkelt om att ta tillvara hela kommunens samlade resurser i form av människors vilja till delaktighet i samhällsbygget. Det handlar om att investera i människor. Ett instrument för att ge utrymme för nytänkande och utveckling av metoder i arbetet är att införa en social investeringsfond i Järfälla kommun.

Syftet med en sådan fond är att hitta och stödja förebyggande arbetsmetoder som tidigt bryter negativ händelseutveckling hos Järfällabor. Tidiga insatser är en viktig framtidsinvestering och med stöd av en social investeringsfond kommer kommunen förhoppningsvis att se såväl ekonomiska som mänskliga vinster.

Utmaningen är att förebygga social marginalisering främst bland barn

och unga.

Uppbyggnad och avsättning av medel till en sådan fond varierar. Men den bör ha en storlek motsvarande den nyligen inrättade kompetensfonden. Avsättning kan ske av årliga överskott och även i form av budgeterade medel.

Användningen av medel, som syftar till att ge ökade möjligheter för människor i Järfälla som behöver stöd till delaktighet i samhället, kan ske i form av projektbidrag eller till andra specificerade ändamål. Ett ansökningsförfarande bör upprättas.

Vänsterpartiet föreslår att en social investeringsfond inrättas och att kommunstyrelsen uppdras att fastställa regler och tillämpning av denna.

• Sociala investeringsfonder finns i ca 46 kommuner bland annat i Umeå, Norrköping och Malmö kommun. Även Region Skåne har en social investeringsfond. Järfälla bör följa efter, säger Bo Leinerdal, gruppledare (V) i Järfälla kommunfullmäktige.

FIRA 1 MAJ MED VÄNSTERPARTIET, UNG VÄNSTER OCH VÄNSTERNS STUDENTFÖRBUND!

Vänsterpartiet och Ung Vänster samlar traditionsenligt till Sveriges största 1 maj-firande. Vi från Järfälla åker gemensamt in till Södra Station med pendeltåget som går kl 11.12 från Jakobsberg, sista vagnen. Efter fika på Södra station så samlas vi på Medborgarplatsen kl. 12.00 där det blir tal och musik från Randiga Rut i väntan på avmarschen kl. 13.00. Demonstrationståget går sedan till Kungsträdgården tillsammans med musik från Rrriotsamba Saravá.

I Kungsträdgården startar programmet kl. 13.00 men musik och fortsätter med tal när demonstrationståget anländer ca kl. 14.15. Årets huvudtalare är Rossana Dinamarca, riksdagsledamot för Vänsterpartiet. I Kungsan kommer även det grymma bandet Systraskap spela. Lyssna på deras låt Let’s start a revolution.

Ur programmet:
▽ 12.00 – Samling på Medborgarplatsen – Tal från bland andra Tantpatrullen, Erik Blohmé, VSF, Madeleine Sellgren, Ung Vänster, Pia Ortiz Venegas (V) och Ann-Margarethe Livh (V). Musik av Randiga Rut.
▽ 13.00 – Avmarsch från Medborgarplatsen under ledning av Blåsorkestern Vänsterpartiet
▽ 13.00 – Programmet startar i Kungsträdgården med tal och musik från Weather music
▽ Ca 14.15 – Demonstrationståget anländer till Kungsträdgården
▽ Ca 14.15 – Sandra Lindquist, VSF
▽ Ca 14.25 – Dina Viksten Abrahamsson, Ung Vänster
▽ Ca 14.30 – Seluah Alsaati, V Storstockholm
▽ Ca 14.40 – Kajsa Bysell, Hotell och Restaurangfacket
▽ Ca 14.50 – Tal av Rossana Dinamarca
▽ Ca 15.15 – Internationalen med Blåsorkestern
▽ Ca 15.20 – Systraskap spelar

För fem dagar sedan lämnade Bo Leinerdal (V) in nedanstående motion till Järfälla kommunfullmäktige:

Det behövs snabbt nya tillfälliga boenden runt storstadsområdena. Det är dags att bygga portabla modulboenden som går att flytta på till nya ställen och som inte behöver permanentas. Läget kräver ett nytänkande annars hamnar allt fler EU-emigranter och hemlösa i kåkstäder eller sover i iskyla direkt på trottoaren som i innerstan. 

Kommunerna har ett ansvar för de personer som vistas i kommunen. Idag gör kyrkorna mer än kommunen för de EU-emigranter som kommit. Mest akut är behovet av övernattning inomhus. Det är skamligt att bortse från det ansvar kommunen har och låta dem sova i kartonghus eller direkt på gatan. EU-medlemskapet innebär rätt att vistas i andra EU-länder i tre månader utan särskilt tillstånd. Vi kan tycka vad vi vill om EU men det är de reglerna som gäller idag.

Varje kommun kan bygga tillfälliga modulboenden. Det finns exempel på moderna modulboenden för bland annat gästföreläsare och forskare på området vid Karolinska i Solna. Lysekil och Växjö har modulboenden som fungerar utmärkt. Modulboenden skapar flexibilitet när behovet av bostäder temporärt går upp dramatiskt.

Det är dock viktigt att man inte förlägger modulhusen långt bort från övrig bebyggelse utan de bör byggas i anslutning till centrumbildningarna.

Bristen på bostäder är idag ett växande socialt problem. Bra kommunala initiativ som ”Tak över huvud garanti”, det ökade mottagandet av människor som flyr krig och förtryck, fattiga EU-emigranter som söker tillfällig vistelse i kommunen, är några faktorer som kräver handling av kommunen.

Men Järfälla klarar ej på egen hand att skapa värdiga förhållanden för alla dessa människor. Det behövs samarbete och samordning av insatserna.

Vänsterpartiet vill att kommunstyrelsen snabbt tar initiativ för att tillsammans med närliggande kommuner ta fram en gemensam handlingsplan för att lösa boendefrågorna.

Som ett bidrag till att uppnå det måste kommunen ha god beredskap för att bland annat bygga tillfälliga modulboenden. Inventering av lämpliga platser, förberedelse för VA-anslutningar mm kan göras omedelbart. Det här kan Järfälla kommun fatta beslut om omedelbart och ha tillfälliga modulhus klara inom något år.