62 döda, mer än 3 000 skadade
Gazaremsan är ungefär lika stor som Järfälla och Upplandsbro tillsammans. Där bor närmare två miljoner människor under gettoliknande förhållanden i världens mest tättbefolkade område. Israel styr och ser bland annat till att Gazaborna bara har el fyra timmar/dag och inte har tillgång till rent vatten. Gazabor som arbetar i Israel måste köa vid gränsen varje morgon och kväll, ibland i timmar, för att komma till och från jobbet.
Den 15 maj 1948 utropades staten Israel. Det var ett katastrofalt beslut utifrån palestiniernas perspektiv. Den stora katastrofen kallas Al-Nakbah och utgör samma folkliga trauma för palestinier som Förintelsen för israeler. Men Israel vill inte kännas vid Al-Nakbah, staten Israel vilar på fördrivningen av palestinierna från sitt hemland och förnekandet av palestiniernas rättigheter.
Den 14 maj gick många Gazapalestinier ut i en protestmarsch mot Israel som svarade med att prickskyttar sköt ihjäl 62 obeväpnade palestinier och skadade 3000 mestadels unga palestinier. Även dagen efter, på 70-årsdagen av Al Nakbah fortsatte protesterna.
Hemsidan bad Ammar Makboul, medlem i V Järfälla, att kommentera vad som hänt.Hemsidan bad Ammar Makboul, medlem i V Järfälla, att kommentera vad som hänt.
Det långsiktiga och självklara målet är att ockupationen upphör och att Israel inleder en uppgörelse med sitt kolonialistiska projekt.
Den palestinska myndighetens ekonomi bygger på bistånd till sjukhus, skolor, vägar mm. Biståndet kommer från andra länder, men för att de ska få bistånd får de inte opinionsbilda mot staten Israel.
Det palestinska ledarskapet är bakbundet av de avtal man skrivit på med Israel och kan inte agera som en befrielserörelse, säger Ammar. Men man måste bli tydligare om vad man vill.
Hur kan konflikten lösas?
Jag tror inte på en tvåstatslösning. Det måste gå att leva tillsammans i framtiden i en stat. Det finns trots allt en potential bland alla de människor även i Israel som står för lika rättigheter för alla.
Vad kan man då göra i Sverige för att bidra?
På kommunnivå kan man till exempel ställa krav vid offentlig upphandling som tar sin utgångspunkt i mänskliga rättigheter. Våra skattemedel ska inte gå till företag som bidrar till att finansiera och upprätthålla ockupationen. Sverige har ett nära militärt samarbete med Israel. Det kommer t ex ibland israeliska militärer till Sverige för att utbilda svenska armén. Sen köper Sverige en hel del vapendelar från Israel. Det är inte ok. Man kan arbeta för att Sverige avslutar det militära samarbetet med Israel. Man kan också ansluta sig till alla de internationella fredsorganisationer som ställer krav på att Israel ska ställas inför den internationella brottmålsdomstolen i Haag för krigsbrott. Vi kan också bli bättre på att utveckla våra relationer med de progressiva rörelser som finns på den palestinska sidan och lyssna in dem mer.
Hur ser framtiden ut?
På kort sikt har Israel ett otroligt flyt med USA:s stöd. Men på längre sikt kommer det att gå som i Sydafrika, Algeriet, alla afrikanska kolonier. Folk strävar efter friheten och den vinner alltid i längden. Och det handlar inte om detta kommer att ske, utan när. Palestina kommer att bli fritt, avslutar Ammar Makboul.