’Markägandet har styrt Järfällas utveckling’
På V Järfällas julfest i lördags kom 35 personer som fick höra Göran Hillman berätta om Järfällas historia, både kring Järfällas expansion och om den politiska historien. Här följer ett sammandrag:
Föredraget tog sin start i 1600-talet, på stormaktstiden. Kungahuset och adeln stred om makten. De svenska kungarna förde krig på kredit med legoarméer. Soldaterna utfodrades inte utan fick ordna sin egen mat och också förse sig med stöldgods. För att hålla adeln på gott humör delade kungen ut slott, herresäten och omkringliggande mark till adelsmännen, bland annat Görvälns och Säbys egendomar, Jakobsbergs, Barkarby, Viksjö och Skälby gårdar. Torparna hamnade under slottsherrarna. Herrgårdarna och slotten byggdes ofta på lånade pengar och långt över vad den nya adeln hade råd med. De här ”mutorna” kostade staten en massa och till slut fungerade det inte. Karl XI beslöt att dra in de flesta större slotten i den så kallade reduktionen för att staten skulle få bättre ekonomi.
1876 kom järnvägen och Jakobsbergs station byggdes. Kallhälls station tillkom 1909. Bolinders industri på Kungsholmen tillverkade gjutjärn, spisar, kastruller, soffor mm men Bolinders behövde expandera och det gick inte på Kungsholmen. Bolinders köpte i princip upp hela Kallhälls mark förutom gamla villastaden, idag på östra sidan av E 18. Bolinders anlade en ny industri vid mälarstranden och byggde senare en skola och bostäder åt arbetarna i Bolinderbyn (1946/47). Kallhäll
blev en typisk bruksort. Men Bolinder gillade inte facket och organisering. Folkets Hus till exempel, fick inte byggas på hans mark. Därför byggdes den i villastaden. Det blev dock senare en revansch för Järfällas arbetarrörelse som växte fram just i Kallhäll.
Alla de stora slotten och gårdarna avvecklade sin jordbruksverksamhet under de första decennierna av 1900-talet men en jordbruksnäring blev klar och växte. Det var grönsaksodling i växthus i Skälby/Barkarby och Jakobsberg. Man fick gödsel från Lövsta soptipp. En annan ”näring” som tillkom var flygfältet i Barkarby som senare blev militärt med F 8:s placering där. Flygfältet blev en stor arbetsplats. Senare lyckades kommunen (S och V) köpa Barkarbyfältet efter en hård strid i fullmäktige.
På 60-talet blev Järfälla Elektronikkommunen nummer ett. Philips, Kodak, Stansaab var några av företagen. Idag är bara SaabTech kvar.
I takt med att kommunen växte blev behoven av service större och den offentliga sektorn och kommunens verksamhet blev större från 70-talet och är sedan länge den största arbetsgivaren i Järfälla, som i så många andra kommuner.
Från 90-talet blev handeln den stora sektorn i Järfälla och först ut var Gallerian i Jakobsbergs Centrum och IKEA. Företaget uppvaktade kommunen om exploateringen och ville ha ett stort inflytande även över den närliggande marken. Kommunen hade inget att säga till om när IKEA döpte om platsen till IKEA Barkarby och fick kommunen att ändra gränsen mellan Jakobsberg och Barkarby.
Det första parti som ställde upp som enskilt parti var Arbetarpartiet kommunisterna i 1926 års val. SAP ställde först upp 1930 som eget parti och fick då direkt egen majoritet. Innan dess hade S ingått i Samlingslistan tillsammans med borgerliga partier. De borgerliga partierna ingick sedan i Sparsamhetsvännerna och sedan i Samlingslistan. Först 1950 gick Folkpartiet fram med en egen lista. Och 1966 blev det borgerlig majoritet i kommunen för första gången. Därefter har majoriteten växlat i varje val. I valen 2006 och 2010 var det första gången som de borgerliga partierna fick egen majoritet två val i rad. SAP:s bästa val var 1985 med 31 mandat. Vänsterpartiets bästa val hittills var 1979 och 1998 då V fick fem mandat.