Det är oacceptabelt att en kvinnas klädsel och sexuella historia används i domstolar för att legitimera övergrepp. Gudrun Schyman kanske hade rätt då hon sa att ”kvinnoförtrycket ser olika ut beroende på var vi befinner oss.
Men det är samma norm, struktur och mönster som upprepas så väl i talibanernas Afghanistan som i Sverige”. Det menar Berivan Öngörur.

Det var en gång en helt vanlig 18-årig flicka. Hon hade en dröm. En dröm om att leva ett värdigt liv utan förtryck. En dröm om att fritt tänka, hysa åsikter och skapa en egen livsuppfattning. Med andra ord, det vi idag kallar universellt erkända och grundläggande mänskliga rättigheter. Flickan blir under två års tid systematiskt frihetsberövad, kränkt, misshandlad och hotad till livet av sina föräldrar. Varför? Jo, hon har kränkt föräldrarnas heder och vanärat sin familj genom att klä sig ”svenskt” (om det nu finns ett svenskt sätt att klä sig på) och varit ute sent på kvällarna. Sviken av sina egna nära och kära vänder sig den sårbara unga kvinnan till samhällets rättsvårdande myndigheter i hopp om att få hjälp. I rätten får hon istället höra advokat Tore Noreberg, som företräder hennes pappa, försvara faderns avskyvärda handlingar med att dottern faktiskt ”sett ut som en hora”. Vidare menar advokaten att det här har varit en fråga om uppfostran, inte fridskränkning när man misshandlat flickan. ”Hon har skolkat, varit olydig, ljugit och varit ute på kvällarna”, fortsätter han.

Denna nedlåtande behandling och fega uttalandet av advokat Noreberg är mycket kränkande och kräver en omedelbar disciplinär åtgärd. Det är oacceptabelt att en kvinnas klädsel, smink och sexuella historia används i domstolar för att legitimera kvinnomisshandel. Men detta är inte första gången. Vi har sett ett oräkneligt antal fall där våld, hot och sexuella kränkningar, till och med våldtäkt av kvinnor, legitimeras på grundval av kvinnans alkoholvanor, tidigare sexuella relationer eller korta kjolar. ”Kvinnoförtrycket. Det tar sig många uttryck. Diskrimineringen och kränkningarna ser olika ut beroende på var vi befinner oss. Men det är samma norm, samma struktur, samma mönster, som upprepas så väl i talibanernas Afghanistan som här i Sverige.” Detta sa Gudrun Schyman i sitt tal på vänsterpartiets kongress för två år sedan. Talet fick hela det svenska manssamhället att bli rosenrasande. Hur kunde hon likställa svenska män med talibaner?

Men det är precis vad det handlar om. För vare sig man använder kultur och traditioner, religion, klädval, alkohol- och sexvanor som täckmantel är det ”samma norm, samma struktur och samma mönster, som upprepas så väl i talibanernas Afghanistan som här i Sverige”.

Vi lever i ett system där män är överordnade kvinnor. En ojämlik maktstruktur som existerar på alla nivåer i samhället. Vi kan därför inte förklara det gränslösa kvinnoförtrycket eller bekämpa diskrimineringen av kvinnor utan att inse att det är manliga normer och manlig överhöghet som måste bekämpas. Och detta gäller även i rättssalen. Berivan Öngörur Politisk sekreterare (v)

Uppdaterades: 03 feb 2005