Therese har under sommaren engagerat sig för de asylsökande och papperslösa barnfamiljer som sitt-strejkar på Norra bantorget i centrala Stockholm sedan 8 veckor tillbaka under nätverksnamnet Liv Utan Gränser. Här ger hon oss lite mer information till vilka det är som strejkar och varför.

Initiativet till sitt-strejken kom från en liten grupp mammor ute i landet som ville uppmärksamma den omöjliga situation de och deras familjer hamnat i sedan de nekats flyktingstatus och uppehållstillstånd i Sverige. Gruppen har sedan dess vuxit allteftersom fler familjer anslutit sig.

Afghanistan är av internationella organ rankat som det minst fredliga landet i världen 2019 och ligger samtidigt högt i korruptionsindex och är ett av världens farligaste länder att leva i som kvinna. Samtidigt har andelen afghanska asylsökande som blir beviljade skydd i Sverige sjunkit de senaste åren i och med införandet av den tillfälliga asyllagen. Under samma tid som Sverige stramat åt möjligheten att få asyl har andelen afghanska kvinnor och barn bland de asylsökande ökat. Resultatet av den ändrade flyktingpolitiken syns tydligt bland demonstranterna på torget.

Afghanistan tar inte längre emot tvångsutvisade barnfamiljer, därmed lever familjer som vägrar skriva på papper om att de återvänder frivilligt efter ett avslagsbeslut i ett slags tröstlöst limbo där de varken får vara kvar eller kan utvisas. Föräldrarna tillåts inte arbeta och har generellt sett inte heller rätt att ta del av socialförsäkringssystemet. Familjerna lever därmed i extrem ekonomisk utsatthet samtidigt som de ständigt fruktar att Sverige och Afghanistan ska träffa en ny överenskommelse som gör att tvångsutvisningarna av barnfamiljer kan återupptas.

Bland familjerna, som under sittstrejkens gång varit på Norra bantorget, finns föräldrar som förlorat kroppsdelar i kriget, tonåringar som sett sina släktingar dö under flykten, barn med funktionsnedsättningar och allvarliga sjukdomstillstånd och kvinnor som brutit med familj och släkt för att gå sin egen väg.

Under veckorna som har varit har gruppen hunnit med flera större demonstrationer och en del roliga aktiviteter som konsertbesök och barnkalas, men de har också spenderat många timmar sittandes ensamma i spöregn, sovit på kalla golv hopträngda i lokaler som inte är anpassade för god vila och kämpat i motvind med att nå ut med sitt budskap i semestertider. Vid ett flertal tillfällen har de också nåtts av fruktansvärda nyheter om terrordåd i Afghanistan och ordnat ljusvakor för sina omkomna landsmän.

Få personer med direkt inflytande över situationen har besökt eller på annat sätt uppmärksammat och bemött demonstranternas krav. Men ännu är det inte försent! Ett antal mammor och yngre barn fortsätter demonstrera medan de äldre barnen återvänder till skolbänken.

Den 10:e september, i samband med riksdagens öppnande, kallar nätverket till en stor demonstration på Sergels torg och inför denna kommer de bland annat att behöva hjälp med affischering. Jag hoppas att partiaktivister från såväl Järfälla som övriga kommuner i regionen ansluter sig till demonstrationen eller hör av sig till nätverket och frågar hur de kan hjälpa till att lyfta deras krav. Att lyfta och försöka underlätta familjernas situation är i allra högsta grad en fråga om solidaritet, feminism och rättvisa.

—-

Länk till Liv utan gränsers Facebook-sida

På Vänsterpartiet Järfällas medlemsmöte för en dryg vecka sedan gjordes en pengainsamling till förmån för de strejkande. Föreningen gav också ett bidrag och klimat- och miljönätverket beslutade att skänka bidraget från kommunens naturstädningskampanj i våras.

Uppdaterades: 01 sep 2019