LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – tillkom 1994 och måste sägas vara en revolutionerande reform för människor med svårare funktionsvariatoner. Tanken var att de som omfattas av LSS skulle kunna leva liv som liknande det som alla friska tar för givet. Att man skulle kunna ta del av det samhället har att erbjuda och kanske kunna arbeta. Institutioner stängdes och de som tidigare levde på dessa institutioner kunde leva ett bra och självständigt liv. Det är en fantastisk reform som vi ska värna om.

Under Vänsterdagarna i Malmö i september genomfördes en paneldebatt med namnet Rätten att leva som andra. I panelen deltog Ingrid Burman, före detta ordförande i Handikappförbunden och politiker från Vänsterpartiet, Veronika Kallander, vänsterpartistisk kommunpolitiker från Sundbyberg, Tomas Jansson, ordförande i FUB, Maria Forsberg, v- kommunpolitiker från Eskilstuna och Maj Karlsson, riksdagsledamot för V. Moderator var Eva Olofsson, tidigare riksdagsledamot för V.

I kortsiktig besparingsiver så utsätts LSS för angrepp från olika håll. Generellt har man blivit mycket mer restriktiv med beslut om LSS. Maj Karlsson menar att LSS har vingklippts av en fuskdebatt som förts under Alliansens regeringstid.

Rätten till stöd prövas många gånger i domstolar, där domarna ofta slutar med att den som borde ha rätt till stöd enligt LSS förlorar. Tolkningarna i domstolarna har blivit tuffare och ett verktyg för att rulla tillbaka de framsteg som LSS-reformen innebar. Enligt LSS ska man ha rätt att leva samma liv som alla andra i samma ålder och region där man bor. Men man är dålig på att ta hänsyn till just detta när man fattar beslut om stöd enligt LSS.

Vissa kommuner, även Järfälla, tar fram riktlinjer för hur LSS ska tillämpas, vilket stryper LSS och begränsar den enskildes rättigheter. Tanken med LSS är ju en individuell bedömning utifrån lagstiftningen för att fatta beslut och ta fram planer, inte att använda riktlinjer som kommunen tagit fram för att spara pengar. Kommunal assistans har inte visat sig vara rättvis, enligt Maj Karlsson, det ska finnas en statlig huvudman.

Utöver LSS finns det andra frågor rörande funktionsnedsättningar som kommunen behöver arbeta med, exempelvis tillgänglighet. Här behöver berörda på något sätt komma med tidigt i processen för att det ska bli rätt från början. Det är tyvärr fortfarande inte ovanligt att man missar att göra lokalerna tillgängliga för alla. Ett exempel är när man byggde en ny simhall i Eskilstuna. Här uppmärksammades ett flertal brister i tillgängligheten, som fick åtgärdas. En annan viktig sak är arbete och sysselsättning för personer med funktionsvariationer. Efter att tidigare gått åt rätt håll så har det på senare år gått åt andra hållet. Här finns mycket kommunen kan göra för att förbättra situationen.

Eskilstuna kommun fattade beslut om att anställa 100 personer med funktionsvariationer. De utför viktiga insatser och ska därför ha riktiga arbeten, få lön som är pensionsgrundande och självklart ska de tilldelas vettiga arbetsuppgifter, inte meningslös sysselsättning. Socialtjänstlagen kan ge stöd vid anställning. Arbetsförmedlingen, som har samarbetat med kommunen på ett bra sätt, står för en större del av lönekostnaden med lönebidrag. Troligtvis blir detta trots allt billigare för samhället än kommunalt driven daglig verksamhet, som många gånger kan bestå av meningslösa aktiviteter.

Veronika Kallander, som själv använder rullstol och bland annat är ordförande i kommunala rådet för funktionshinderfrågor i Sundbyberg, menar att funktionsnedsatta ibland verkar betraktas som ett tredje kön. Dessutom tycker hon inte det borde behöva finnas specifika ”funktionshinderfrågor”.

Sammanfattningsvis var det en intressant debatt om ett viktigt område. Vi måste slå vakt om att LSS inte urholkas mer. Vänsterpartiet är ett parti som står upp i dessa frågor. Men inte ens vi är felfria, kunde jag konstatera när en av deltagarna från V Järfälla som deltog i Malmö använde rullstol. Det är väldigt lätt att tillgänglighetsfrågor glöms bort även om det är omedvetet. Det visar hur viktigt det är att jobba med dessa frågor och att fler med funktionsvariationer får chansen att på lika villkor få ta del av samhället. Det tjänar vi alla på, som samhälle.

TS

Uppdaterades: 17 okt 2015