Det pågår en debatt om så kallad hedersrelaterad våld till och från i Sverige och nu i Järfälla. Personligen berör mig debatten eftersom jag som ung kvinna med utländsk härkomst och feminist motsätter mig alla former av våld mot kvinnor samtidigt som jag är väldigt kritisk till en förenklad och statisk bild av en komplex verklighet av mäns våld mot kvinnor.
I debatten om hedersrelaterat våld har ordet ”heder” fått en mystisk betydelse. Vi har en tendens att tala om heder enbart när det gäller ”andra männen” från andra kulturer.

Samtidigt som det är oerhört positivt och viktigt att dessa frågor kommit fram är det påtagligt att vi saknar en mängd kunskap om hur dessa problem ska bemästras och i allmänhet vad denna typ av våld mot kvinnor beror på. Det påpekas nästan aldrig att de extrema tolkningarna av heder som leder till fysiskt våld mot kvinnor och i värsta fall till döden, är undantag snarare än regel.

Varje år utsätts 20-40 kvinnor för dödligt våld i Sverige. 16 kvinnor dödas av en närstående man. Ändå tycker vi att det är märkligt när män av utländsk härkomst gör detsamma mot sina kvinnliga närstående. Att sätta det hedersrelaterade våldet i ett större sammanhang när det gäller våld mot kvinnor i allmänhet betyder inte att grymheten i denna form av kvinnovåld nedvärderas eller att behovet av omedelbara åtgärder förringas, men snarare att komma bort från de befängda försöken att särskilja problemet som ”deras” i motsats till ”vårt”.

Grundproblemet är detsamma när tjejer och kvinnor förtycks och utsätts för våld oavsett var eller av vem det sker. Det handlar om mäns makt och kontroll över kvinnor. Visst har vi lagar som ger viktiga signaler ut i samhället men faktum kvarstår att det i grund och botten handlar om samma sak, vad vi än väljer att kalla det. Skillnaden är att det i fall med hedersrelaterade brott ofta ges en kulturell eller religiös förklaring snarare än individbaserad, som i fall med svenska män. Det finns inte en enhetlig kultur ens i ett och samma land lika lite som kultur är statisk. Inte helt ofrånkomligt är heller den bild som massmedia ofta förmedlar av olika händelser, grupper och personer. Hur sann är den egentligen? Jag kan inte identifiera mig med den. Lika lite med mord som begås i hederns namn, som om det finns någon heder i att mörda. Men jag kan å andra sidan inte göra anspråk på att representera någon annan än mig själv och mina erfarenheter. Men låt oss prata om grundproblemet och inte gömma oss bakom olika etiketter på samma produkt, nämligen mäns våld mot kvinnor.

Berivan Öngörur
Politisk sekreterare (v)

Uppdaterades: 13 jun 2006