Vi i Vänsterpartiet i Järfälla tycker att det integrationspolitiska programmet i överlag är väldigt bra och utförlig. Med tanke på integrationsarbetets komplexitet har man ändå lyckats fånga upp många relevanta områden och ställt upp konkreta mål, vilket är viktigt om man ska kunna utvärdera arbetet och se resultat.

Integrationspolitiken måste skifta fokus både nationellt och lokalt. På riksplanet talar man mer och mer om åtgärder för att motverka diskriminering och utanförskap. Man talar om strukturella hinder i samhället. Vi skulle vilja se en starkare fokus också på lokala integrationsprogrammet. Integrationspolitiska programmet i Järfälla innehåller viktiga och konkreta målområden och tar upp en hel del centrala frågor som man självklart bör utgå ifrån.

Vi i Vänsterpartiet anser dock att integrationsprogrammet bör fokusera mer på de strukturella hinderna. Detta helt enkelt för att komma bort från åtgärdsproblemsperspektivet på själva "invandrarna". Integrationens uppgift måste vara att motverka segregation, enligt programmet definierat som: ” När olika etniska och socioekonomiska grupper är åtskilda ifråga om bostäder, arbetsplatser, skolor etc.” Detta understryker vikten av en helhetssyn på samhällsplaneringen i kommunen. Kommunen får inte med ena handen cementera ”ghettoområden” för låginkomsttagare, invandrare och arbetslösa i vissa delar av kommunen och ”gräddhyllor” för vit medel – och överklass i andra, och samtidigt tro att man kan kompensera den segregation man skapat med små vällovliga tillfälliga projekt. Integration får inte inskränka sig till någon sorts ”social turism” där människor från de olika världarna möts under någon temadag med exotisk folkdans och kebab för de vita och surströmming med Små Grodorna för de andra. Det måste vara i vardagen, i skolor, på arbetsplatser, med grannar etc. som människor umgås. Med detta synsätt ser vi dagens segregerade skolor för vad de är, ett socialt misslyckande. Att arbetslösheten är dubbelt så hög bland utlandsfödda och att skillnaden i sysselsättningsgrad fortsätter öka är skandal. Om invandrare över huvud taget får del av svenskt arbetsliv så är det påfallande ofta i arbeten som ligger långt under deras formella och reella kompetens. De signaler detta sänder till invandrares barn, gör att man inte får bli förvånad om de inte känner sig delaktiga och vill engagera sig i samhälle och politik. Kort sagt, segregationen är till stor del inbyggd i samhället. Botemedlet är i första hand genomgripande samhällsförändringar. Ett område där integrationsperspektivet sällan nämns är när man talar om offentlig upphandling. Där tror vi att det finns mycket att göra.

Ett förslag vore att införa antidiskrimineringsklausuler vid all offentlig upphandling. Vi tycker att slutsatsen i programmet, dvs. Organisationstillhörigheten, är avgörande för att visa på hur stor vikt kommunen lägger vid arbete med integration.

Eftersom integrationsarbete är så brett och nämnd- och verksamhetsöverskridande, tror vi att programmet måste ligga under kommunstyrelsen och inte under en specifik nämnd, i det här fallet UKN. Till sist vill Vi även poängtera vikten av att programmet implementeras inom de berörda verksamheterna och att det sker en kontinuerlig utvärdering av arbetet.

Uppdaterades: 02 mar 2005