”Barn som låser in sig på toaletten i panik och lärare som inte orkar längre är inte enskilda misslyckanden – det är ett systemfel.” Det skriver Pernilla Wallgren, ledamot i utbildningsnämnden och kommunfullmäktige, i vårt 1 maj nummer av Vänstern i Järfälla.
Jag har arbetat i skolans värld i över 20 år. Under de här åren har jag mött hundratals barn, sett deras drömmar, deras styrkor och deras behov. Det är en fantastisk plats att vara på. Barn som rusar över skolgården för att kramas, små lappar eller blommor på katedern och det där leendet när någon plötsligt klarar något som tidigare kändes omöjligt. Skolan är full av sådana ögonblick.
Men jag har också sett något annat: hur samhället steg för steg har nedprioriterat barnens utbildning. Barn som mår så dåligt i stora grupper att de låser in sig på toaletten och skriker i panik. Kollegor som svimmar mitt i klassrummet. Andra som till slut inte orkar längre och lämnar yrket. Det här handlar inte om enskilda individer som inte klarar jobbet. Det handlar om ett system där resurserna inte räcker till.
Vi har länge fått rapporter om att skolans personal toppar sjukskrivningsstatistiken. Höga krav, stora elevgrupper och för få kollegor sliter på arbetsmiljön och personalen går in i väggen eller väljer ett annat yrke för att inte slitas sönder av samvetsstressen. När vuxna försvinner drabbar det eleverna direkt. Fler vikarier, mindre kontinuitet och mindre tid för varje barn. Relationer hinner inte byggas upp och den trygga vuxna som ser när något är på väg att hända eller när något inte står rätt till – finns inte kvar. Det är ett svek mot barnen – och särskilt mot dem som behöver skolan allra mest. Om Vänsterpartiet får bestämma är det slut med det nu. Vi vill höja det socioekonomiska stödet – så att de skolor som har störst behov också får mest hjälp. För jämlikhet i skolan kommer aldrig av sig själv. Att kunna arbeta kompensatoriskt kräver tid, och tid kräver pengar. Så enkelt är det.
Skolan ska vara en plats där alla barn får en chans, oavsett bakgrund eller förutsättningar. Vi har ju som uttrycket lyder – en skola för alla. Men för att det ska vara möjligt måste det finnas tillräckligt många vuxna. Fler lärare, speciallärare, elevassistenter och en stark elevhälsa är alltså avgörande för att bygga en stark skola.
När fler vuxna finns i skolan blir arbetsmiljön bättre och lärarna får möjlighet att göra det de är utbildade för: undervisa, stötta och se varje elev. Samtidigt får barnen den trygghet och det stöd de har rätt till. Särskilda undervisningsgrupper och mindre grupper är också en viktig del av lösningen. Där kan elever som behöver mer stöd få undervisning i lugnare miljö med fler vuxna. Det hjälper inte bara dem – det skapar också bättre studiero för alla.
I Järfälla satsas det på screeningar för att upptäcka elevers behov tidigt. Det är bra. Men det räcker inte att upptäcka problemen – det måste också finnas resurser att göra något åt dem. Skolan ska, enligt skollagen, vara kompensatorisk – det betyder att vi behöver ge alla barn, oavsett bakgrund, samma chans att lyckas. Det betyder mer resurser där behoven är störst, mindre grupper, fler lärare och tidigt stöd.
I grunden handlar det om politiska prioriteringar. För oss i Vänsterpartiet är det enkelt: skolan ska fungera för alla barn, inte bara för dem som klarar sig ändå.
Hela vårt senaste 1 maj nummer av Vänstern i Järfälla hittar du här.