artikel

Viktigt lyfta klassperspektivet i vården

– Hälsa är verkligen en klassfråga. Medelklassen har tydligt mycket bättre hälsa än working class heroes i ytterstan, säger Karin Rågsjö, en av Vänsterpartiets nya vårdpolitiska talespersoner.
Vänsterpartiet har fått två nya talespersoner inom vårdområdet efter valet; Karin Rågsjö tar hand om hälso- och sjukvård, psykiatri, missbruk, äldreomsorg och folkhälsa. Maj Karlsson kommer att ha  socialtjänstområdet, barn och unga, funktionshindrade och hemlöshet.

– Hälso-och sjukvården är ju gigantisk. Äldrevården känner jag mig mer hemma med, för att min pappa, 93 år, har haft hemtjänst och korttidsboende och har fått avslag på ditten och datten, så den kan jag hyfsat bra. Jag vet en hel del om hur de systemen fungerar, eller inte fungerar, säger Karin.

 Vad ser du mest fram emot att få gripa dig an med i din nya roll?karin Rågsjö nov14
– Inom mitt område ska vi lyfta frågorna om vårdcentraler i Stockholm; nästan uteslutande privata. Det är ont om landstingsägd vård.

 Vad ser du mest fram emot att få gripa dig an med i din nya roll?
– Inom mitt område ska vi lyfta frågorna om vårdcentraler i Stockholm; nästan uteslutande privata. Det är ont om landstingsägd vård.

Folkhälsofrågan är verkligen en feministisk fråga eftersom det är kvinnor som far mest illa. Nu ska det ju bli en folkhälsokommission och vi är också intresserade av hur vi får kommunerna att jobba med folkhälsa.
– Jag och Maj Karlsson ska också lyfta psykiatrin och missbruksvården. Där ska vi ha hearings och bygga nätverk. Det finns väldigt lite resurser till psykiatri, och det finns ingen mottagning i det som kallas första linjen, utan du måste åka till psykakuten. Det är verkligen ett riktigt sjukt vårdsystem.

 Vad är det viktigaste steget för att få större likvärdighet och rättvisa i vården?
– Det tror jag är att lyfta klassfrågan. Man måste medvetandegöra hälso-och sjukvården om att det här är en viktig fråga. Att inte alla har lika stark röst. Man måste få människor att våga söka vård och känna att de är välkomna, att det finns hjälp att få, att det finns tid. Man måste få alla kvinnor att komma till mammografi till exempel. Vi måste ha en rättvis vård för alla.

–  Människor som är fattiga och hårdare belastade av livet, med fler krämpor, är mindre attraktiva på en vårdmarknad som vill göra vinst. Det är lättare att göra vinst i områden där människor har levt mer bekväma liv, ätit bättre mat, har mindre slitsamma jobb, har råd att bo vackrare, resa på semester osv.

Just nu är förslaget om LOV ute på remiss, och möter en hel del kritik. Många vill behålla LOV och talar om valfrihet. Varför tror du?
– Man får inte större patientmakt med valfrihet. Titta på Stockholm. Det finns inte en enda landstingsägd vårdcentral i Stockholm, utan alla är privata. Ekonomiseringen av verksamheten tvingar tvärtom fram en beige mainstreamvård med fokus på lätta patienter, som snabbt kan passera till minsta möjliga kostnad. Allt som är krångligt, allt och alla som sticker ut på minsta vis, sorteras bort eftersom det blir dyrare.

Ditt bästa argument emot LOV?

– Det här är en chans att få en likvärdig vård, och en vård där våra resurser verkligen hamnar hos dem som söker vård, hos patienterna, i verksamheten. Vi kan inte ha kvar det här marknadssystemet,  där privata företag skapar sig en egen ficka i det gemensamma och hystar in en massa pengar som ingen har kontroll över till sist. Valfriheten är en chimär, vad det egentligen är är ett smart PR-ord som fungerat som dörröppnare för företagen. Valfrihetsberättelsen måste utmanas av andra berättelser. Vår berättelse.

Dela den här sidan:

Kopiera länk