Äntligen får Järfälla ett bostadsförsörjningsprogram! Detta motionerade (V)i om 2012 men det avslogs av dåvarande borgliga styre.

Ett par saker slår en när en läser bostadsförsörjningsprogrammet. Det är långt. 73 sidor, jämfört med Botkyrka kommuns, som är på 17 sidor. Botkyrkas är ett mer styrande dokument medan Järfällas mer är en utredning med stort tolkningsutrymme som gör att vid ett maktskifte kan borgarna fortfarande styra bostadspolitiker efter deras politik.

När en läser bostadsförsörjningsprogrammet så går det inte ta på, eller svara på mycket viktig frågor som – Vem är det kommunen ska bygga för? Hur löser vi bostadskrisen i Järfälla?

Järfälla måste växa från småort till stad för klara av att stoppa bostadsbristen. Med det måste vi frångå jämlik balans mellan olika bostadsformer. Här handlar det om att vi måste upphöra med att bygga friköpta hus, som radhus och villor.  En annan viktig faktor är att vi även måste stoppa ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter.

Av bostadsförsörjningsprogrammet framgår inte att det är politikerna som måste ta makten och styra över bostadskrisen, det är inte marknaden äger lösningen. Lösningen är enkel: bygg billiga hyresrätter. En annan aspekt är att programmet är riktad till den vita medelklassmannen och inte de som är störst behov av bostad,  samt att den ställer socioekonomiska grupper emot varandra.

(V)i är för en jämlikare bostadspolitik men vi synliggör segregeringens alla ansikten för att bryta den maktordning som existerar idag. När det talas allmänt om segregeringen handlar det om specifika områden, samt att i andra områden måste integrationen öka. Då låter vi nuvarande maktordningen fortleva där segregering kommer att handla om socioekonomiskt svaga grupperna och hudfärg. I Järfälla är segregationen i de socioekonomiskt starka och vita kommundelarna som Skälby och Stäket.  Här måste en större fokus läggas på att bygga billiga hyresrätter i de socioekonomiskt starkare områdena.

Mycket går emot varandra. Frågan ställdes på bostadsseminariet kring vem vi bygger vi för, då det finns de som saknar de ekonomiska förutsättningarna som behövs för en ny producerad hyresrätt. Det går inte att bryta segregeringen med att dessa kommuninvånare måste söka sig till de områdena med låg hyra.

Annat som saknas är hur kommunen tänker gå tillväga när det kommer till att pressa hyran för nyproducerade hyresrätter, så att alla har möjligheten att bo och flytta till Järfälla. Här handlar det om att synliggöra alla de delar som vi kan påverka för att pressa hyran, i upphandlingarna, vem som ska bygga, vilken mark passar bäst, vilka faktorer som höjer hyran vid planering av nya områden. Ja, här finns det en hel del som vi kan förändra och påverka.

Något som saknas eller försvinner i all brödtext är renoveringar av nuvarande hyresrättsbestånd och vad som kan göras för att komma ifrån chockhöjning av hyrorna. Det är möjligt att få höjningen att stanna under 10% genom ett större och djupare boendeinflytande, där hyresgästerna själva bland annat får besluta vad som ses som bra standard. Fittja-projektet är ett exempel av många på detta. Det räcker inte med att låta bostadsinflytandet stanna vid olika nivåer där hyresgästens plånbok får styra valet. Detta anser Vänsterpartiet är ett sätt smyga in socialhousing i kommunen, något vi är helt emot.

Vi inte fick igenom våra krav på senaste kommunfullmäktige att bostadsförsörjningsprogrammet ska återremitteras och omarbetas till ett program på max 20 sidor och innehålla konkreta och mätbara mål inom följande områden:

• Politisk inriktning för en hållbar bostadsförsörjning.
• Riktlinjer för fler bostäder
• Riktlinjer för bostäder för livets alla lägen
• Riktlinjer för bostäder för alla

Vi ställde på nytt kravet som vi satte under bostadsseminariet, om en kortfattad och tydlig information utifrån budgeten och andra delar, om vad som byggs och vad som planeras kring bostadsbyggande i kommunen. Det som står i budgeten är att kommunen ska planera för och i framtiden nå ett byggande på 300stycken hyresrätter per år.

Uppdaterades: 18 maj 2016