En skola för alla?
Efter ett initiativ av folkpartiledaren Jan Björklund har regeringen beslutat att från och med 2017 genomföra ett försök med betyg från årskurs 4 på 100 skolor. Då ska alltså lärarna belastas med ännu mer arbete, elever och hela familjer ska pressas ytterligare utav samhället.
Under senare år har en mängd nya reformer arbetats fram för att höja resultaten i skolan. Senast 2012 kom reformen med betyg från årskurs 6 som fortfarande inte utvärderats, då de elever som omfattas av reformen ännu inte gått ut skolan. Är det rimligt att lösa skolans problem med ytterligare nya reformer, som helt saknar stöd från modern forskning när resultat från den senaste reformen ännu inte går att se?
Det är idag ingen hemlighet att många skolelever dagligen går till skolan för att få betyg, inte för att tillämpa nya kunskaper. Det är inte heller någon hemlighet att skolans resurser är bristande och långt ifrån alla elever får det stöd de skulle behöva för att klara av de diffusa mål och riktlinjer som utgör skolans läroplan.
Ska vi redan när våra barn är 10 år börja hetsa dem och använda betyg som motivtion för att de ska gå till skolan? Ska de som redan har ångest vid tio års ålder för att de vet att de inte kommer klara av att sitta stilla och lyssna hela dagen straffas ytterligare? Dessutom är det markanta skillnader i utvecklingskurvor på barn födda i januari och december samma år. Är det verkligen rimligt att de ska sättas i den osynliga konkurrensen mot varandra?
Dagens betygssystem är redan bristfälligt då olika skolor och olika lärare betygssätter olika utifrån den egna tolkningen av läroplanen samt jakten på elevpengen, vinstintresset. Svaret på ovanstående frågor är enkelt; NEJ! Våra barn är varken försökskaniner eller till salu.
- Vänsterpartiet motsätter sig förslaget att införa betyg från fjärde klass och tycker att det är beklagligt att regeringen kompromissat med alliansen i denna fråga. Den svenska skolan ska inte vara en experimentverkstad, säger Daniel Riazat, riksdagsledamot (V)