Hur mår förskolan i Järfälla?
Anställda från en av kommunens förskolor vittnar om hur de och deras förskola mår i krisen. Det här är givetvis inte en tid att peka finger och skuldbelägga, men däremot att lyssna in personalen i våra verksamheter. Enbart genom att ta in hur det ser ut på golvet i verksamheterna kan vi komma fram till bästa möjliga sätt att underlätta i den akuta situationen och arbeta förebyggande för att tillsammans stå bättre rustade inför framtida kriser.
Om förskolan, liksom flertalet andra verksamheter inom den kommunala välfärden hade en ansträngd situation sedan innan så har det verkligen ställts på sin spets i och med den pågående pandemin. I barn- och ungdomsförvaltningens skrivelse “Hantering och konsekvenser av Corona: Nulägesbeskrivning, april 2020” daterad 29/4 anges att “för att minimera risken för smittspridning har de flesta enheterna minimerat antalet vikarier i verksamheten. Detta har medfört att arbetsbelastningen på personalen har varit mycket hög” och “ i förskolan rapporteras om en viss minskad måluppfyllelse (utifrån målen i läroplanen). Detta främst på grund av frånvarande personal som minska (sic) kontinuiteten i lärandet”.
Bakgrund
I innevarande års budgetförutsättningar för barn- och ungdomsnämnden står att läsa att ”För att vara på samma nivå som 2019 behövs en kompensation om 63,3 mnkr för ökade kostnader för löner och lokaler.” Kompensationen blev istället 57,2 mnkr, alltså ett sparbeting på över 6 miljoner kronor. Även i föregående års budget sparades det in på området genom att inte fullt ut kompensera för pris- och lönekostnadsökningar. Pengarna ska hämtas hem genom effektiviseringar. I budgetförutsättningarna står att läsa ”Det ekonomiska läget leder till effektiviseringar som innebär lägre personaltäthet. En lägre personaltäthet påverkar möjligheterna att ge barn och elever i behov av både anpassningar och särskilt stöd adekvata insatser.” Och vidare: ”Eftersom personalkostnader står för nästan 90 procent av den totala kostnaden kommer effektiviseringen till största delen att behöva ske där”. Detta föranleder oss att liksom tankesmedjan Balans fråga oss ”hur effektiv kan en människa bli?”.
Omställningen till den nya skolorganisationen, som förvisso välkomnas av alla, har också påverkat förskolans verksamhet då man varit förhindrad att rekrytera utifrån för att tillsätta vakanser till dess omställningen för personal som i och med omorganisationen av grundskolan är klar.
Vittnesmål
”Bemanningsmässigt har det varit rätt körigt ganska länge. Nu är hälften av all personal borta på grund av sjukdom eller vab. Och eftersom vi inte får ta in vikarier hur som helst så måste vi dagligen reda ut ett pussel kring var vi ska jobba (vilken avdelning) eller vilka barn vi ska skicka vart. Att lägga detta pussel leder såklart till stress och slitage personalen emellan och det smittar av sig på barnen så de blir oroliga och upplever att det är rörigt.”
Att sjukfrånvaron kan bli hög under en pandemi är kanske inte så lätt att förebygga. Däremot går det att fundera kring hur bemanningen kan förstärkas och organisationen göras mer uthållig. Ett sätt kan vara högre grundbemanning, att helt enkelt kasta in fler pusselbitar att pussla med så att den fasta personalen lättare kan vikariera för varandra. Ett annat bekymmer som enkelt borde kunna avhjälpas för att något lindra det akuta trycket på personalen är den så kallade tremånadersregeln.
”Och sen har vi den här tremånadersregeln… Att vårdnadshavare måste dyka upp innan det gått 3 månader för att inte torska platsen. Samtidigt som vi helt plötsligt ber dem att stanna hemma på grund av underbemanning.”
Att förstärka bemanningen kostar, men det kostar också i längden att inte möjliggöra en god psykosocial arbetsmiljö för våra medarbetare.
”Igår var det så pass för mycket barn att vi var tvungna att vädja till vårdnadshavarna att stanna hemma och inte komma till förskolan vilket inte är så jättekul.
Till råga på allt så har vi fått ett städuppdrag. Vi ska desinficera ytor inne på avdelningen varje dag och diska leksaker så ofta som möjligt och tvätta textilier, men det är svårt att hinna med när man ska vara med barnen.
Det finns ingen tid och utvecklingssamtal och planeringstid ska vi genomföra också fast vi är för lite personal.
Det är inte ovanligt att man bryter ihop ibland på grund av stress eller ångest över saker man bör göra och ska hinna med eller bara ångesten inför morgondagens kommande kaos.”
Det borde vara lätt för var och en att inse att dessa betingelser bäddar för en och annan skrik- eller gråtpaus inne på toaletten och om trycket blir långvarigt, stressrelaterade sjukdomar och långtidssjukskrivningar. Om politiken inte ger cheferna tillräckliga resurser att uppfylla sitt personalansvar är risken att ansvaret förskjuts till individen istället.
“Ledningen anser att de som bryter ihop på jobbet har mycket problem privat, men jag har det bra privat. Det är mitt jobb som förstör mitt privata. Redan kvällen innan tänker jag på vilket eventuellt kaos jag ska kliva in i morgonen därefter på jobbet. Tankar kring vem jag ska jobba med, ska jag behöva ringa och vädja till föräldrar om att stanna hemma idag igen?”.
Sammantaget är förskolan väldigt pressad, men mår inte sämre än att den kan återhämta sig med rätt omsorg och ordentliga tillskott av resurser. Det åstadkommer vi i den akuta fasen genom att till exempel fördela de välfärdsmiljoner och ytterligare statsbidrag som regeringen aviserat och på längre sikt genom klassisk fördelningspolitik och satsningar på det gemensamma. Vänsterpartiets ersättare i Barn- och ungdomsnämnden, Mia Söderlind, har tillsammans med Socialdemokraternas ledamot adresserat den arbetsmiljö-skuld som uppstått i skola och förskola under pandemin. De har i ett särskilt yttrande till nämnden bland annat föreslagit att en enkät ska gå ut till anställda i förskolan och skolan för att kartlägga arbetsmiljösituationen och behovet av åtgärder för att komma till rätta med problem och brister som har uppstått. Barnen är vår framtid, men de är också här och nu och har rätt till god pedagogisk omsorg och pedagoger som orkar och hinner med.