Just nu duggar nyhetsinslag om bostadsmarknaden tätt. Fokus är utifrån bostadsrätten och bostadslån, amorteringskrav och att bostadspriserna sjunker. Det talas även om en eventuell bostadsbubbla, fast det är ingen som riktigt vet. Även om att marknaden är mättad och det ska bli någon sorts byggstopp så hinner marknaden i kapp. Men det sägs sällan eller aldrig något om att många inte har råd med någon bostad alls, fast det borde vara en social rättighet.

Samtidigt ökar trångboddheten ibland annat förorterna.  Andra- och tredjehandshyror skenar då trycket efter hyresrätter är enormt. Fler barnfamiljer vräks på grund att de saknar betalningsförmåga och att de sociala skyddsnäten är borta. Många politiker tycker det är viktigare att hålla ner skatterna.

Alla bör ha rätt till en skälig bostadsstandard med ett fungerande kök, med toalett, dusch och sovrum. Däremot finns inga regler om hur många som får sova i ett och samma rum, men en riktlinje om att barn och vuxna inte ska behöva dela sovrum.

Frågan är hur det kunnat bli så här? Svaret är att den fria bostadsmarknaden inte är intresserad av lösa detta, utan det är vinstintresset som styr. Priset för byggbar mark och bostadspriserna kan sjunka om det byggs billiga hyresrätter som folk har råd med.

Varför har byggande av hyresrätter stått stilla? Varför förs argumentet fram att det inte går att bygga billigt och ekonomiskt hållbart för alla? I och med detta så har man indirekt accepterat den segregering som existerar i samhället och förstärker många destruktiva krafter, exempelvis främlingsfientlighet.  Då kommer argument som ”varför ska vi ta emot fler när vi inte har bostäder för alla svenskar” men även ”det ska inte byggas på min bakgård”.

Om det finns en generell lösning på bostadskrisen för alla, minskar risken betydligt för en bostadsbubbla. Och det går att bygga för alla. En lösning där bostaden återigen blir en social rättighet. Det krävs politisk vilja och tro på att det går. Det handlar inte om marknadshyror, att det är för låga hyror, utan det är det motsatta, att de är för höga. Marknadshyror gör att det blir hyresvärdens fria marknad och hyresgästen blir maktlös.

Vänsterpartiet har kämpat och kämpar för att våra socialförsäkringar ska höjas, följa den prisutveckling som sker och har skett. Vi har fått igenom en höjning av bostadstillägget för de fattigaste ålderspensionärer. Vänsterpartiet har förhandlat fram statliga subventioner för att sätta fart på byggandet av billiga hyresrätter. Tittar vi tillbaka på historien kan vi se att så skapar vi ett mer jämlikt och rättvist samhälle. Så kan vi minska riskerna för bostadsbubblor och minska segregeringen.

Bostäder ska vara en social rättighet. Alla ska ha råd att bo och äta.

Byggandet av billiga hyresrätter är den verkliga lösningen på det som sker inom bostadsmarknaden idag. Vi måste ta steget mot en framåtsträvande bostadspolitik. Ett första steg är att punktbebygga hyresrätter på redan bebyggd mark, som smälter in befintliga områden. Medborgarinflytande är viktigt för att kunna förverkliga detta. Att bygga hyreshus behöver inte och ska inte handla om att bygga nya miljonprogramsområden med höghus. Det är inte hållbart för miljön och skapar inte ett jämlikt samhälle.

Det handlar om att de politiska partierna bestämmer sig för att det är viktigare att lösa bostadskrisen än att värna vinsterna i byggsektorn. Då kan även Sveriges fattiga få tillgång till en bra och billig bostad.

 

Uppdaterades: 20 nov 2017